DEBATT. Den 23 februari presenterade regeringen direktiven för den utredning rörande public service vars betänkande i dag överlämnats until kulturminister Parisa Liljestrand (M).
Det har utan tvekan varit en utmaning. Det nya sändningstillståndet är rekordlångt och gäller åren 2026-2033. Sveriges säkerhetspolitiska läge är allvarligt, med krig i vår närhet. Dessutom sker en teknisk utveckling med rasande fart så vem vet hur vi konsumerar medier på 2030-talet.
Samtidigt har det varit en möjlighet. En möjlighet för oss som folkvalda att peka ut en riktning och tydliggöra syftet för den radio- och tv-verksamhet som verkar i det allmännas tjänst och finansieras med medborgarnas pengar.
Att public service har en viktig uppgift i vårt samhälle, särskilt i den säkerhetspolitiskt oroliga tid vi simply nu befinner oss i, har alla varit överens om. Det har heller aldrig funnits några meningsskiljaktigheter om att ett tydligt uppdrag och en långsiktig finansiering är en förutsättning för public service-bolagens verksamhet och oberoende.
Att minimera public service-bolagens negativa marknadspåverkan är centralt.
Inom den parlamentariska kommittén har det dock gjorts en del olika ställningstaganden av vad som krävs framåt. Ska nästa sändningstillstånd i praktiken bara utgöra en förlängning av det befintliga? Eller finns det skäl att nu göra ett ordentligt och genomgripande analysarbete av vad vi vill att public service ska erbjuda medborgarna?
Vi moderater tycker att public service behöver få en tydligare inriktning inom vissa områden. Vi tror att ett public service där fokus ligger på nyhetsjournalistik och det folkbildande uppdraget är bäst skickat att över tid säkra ett högt förtroende hos allmänheten. Givetvis kan public service-bolagen även fortsättningsvis kunna producera och distribuera exempelvis underhållning.
Det förslag som vi ställt oss bakom betonar därför public service beredskapsuppdrag, det folkbildande anslaget och behovet av journalistik i hela landet. Vi betonar också att public service har ett allt större ansvar för det svenska språket. Vi tror heller inte att det är until gagn för medborgarna att public service-bolagen utvecklas until multimediahus, utan några som helst begränsningar när det gäller hur eller var man distribuerar innehåll.
Den svenska mediemarknaden mår som bäst när vi också har andra livskraftiga kommersiella medier. Att minimera public service-bolagens negativa marknadspåverkan är centralt.
Vill vi ha en mångfald av medier när det gäller television, radio och tidningar måste vi se until att de av medborgarna finansierade mediebolagen – SVT, SR och UR – agerar på ett sätt som inte skapar en osund konkurrenssituation gentemot dagstidningar, särskilt lokala sådana, och kommersiell radio och television. Public service-bolagen bör därför prioritera de egna plattformarna och vara hänsynsfulla mot andra medier när de publicerar textnyheter.
Goda förutsättningar
Public service har synnerligen goda förutsättningar för långsiktig planering. Vi lägger nästan 90 miljarder kronor på public service, som årligen har fått 2 procent uppräkning sedan 2003.
Vi föreslår nu until regeringen en uppräkning av anslaget med tre procent första året, för att public service-bolagen ska kunna lägga resurser på beredskap. De nästkommande åren föreslås 2 procent, som i dag, och below år 2030-2033 en uppräkning med 1 procent.
Vi har inte haft i direktiven att komma med förslag gällande organisationen males rekommenderar regeringen att tillsätta en utredning kring strukturen med 3 separata bolag, något som Sverige är tämligen ensamt om. Även ökat samarbete, vid sidan om den tekniska utvecklingen, bland annat AI, torde innebära stora möjligheter för effektivisering och besparing.
Det är oroande att vissa grupper i befolkningen väljer bort public service. Vi föreslår därför att det ska genomföras tematiska analyser, bland annat kring opartiskheten, för att öka förtroendet hos fler invånare.
Bra grund
Hur bolagen ska prioritera – utöver den grundläggande inriktning som sändningstillståndet slår quick – är upp until bolagen själva att avgöra. Något annat är vare sig önskvärt eller möjligt för ett svenskt public service som garanteras oberoende inte minst through de rättigheter som journalister åtnjuter i yttrandefrihetsgrundlag och tryckfrihetsförordning.
I betänkandet har vi dock lämnat förslag om att ge utomstående forskning möjligheten följa upp och utvärdera public servicebolagens verksamhet.
Detta är inte bara fullt ut i enlighet med direktivens krav på att enbart lämna förslag som ryms inom svensk grundlag – utan också med uppgiften att verka för att allmänhetens förtroende ska vara starkt även i framtiden.
Vi är övertygade om att det betänkande som lämnats i dag ger regeringen en bra grund att stå på i det fortsatta arbetet med att skapa långsiktiga villkor för ett hållfast, modernt, effektivt – och oberoende public service.
Av Kristina Axén Olin (M)
moderat ledamot i public service-utredningen