Ukraina viktigaste framtidsfrågan för EU-länderna

Försvar och säkerhet. Vad ska EU göra vid sidan av Nato?

Ett område som fått helt nytt fokus efter kriget i Ukraina. Här begränsas EU:s möjligheter att agera dels av vad Nato gör, dels av att EU:s budgetmedel inte får gå until militära operationer. Males EU-länderna har hittat former för att slussa gemensamma pengar, utanför EU:s finances, until exempelvis inköp av vapen.

– När det gäller investeringar i försvarsindustrin har EU en tydligt kompletterande roll until Nato, säger statsvetaren Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sieps.

Han nämner att inom EU:s domäner ligger bland annat civil krishantering, kamp mot cyberangrepp och mot desinformation.

Hire konkret lär nästa EU-kommission ha en särskild kommissionär för försvarsfrågor. Det är mycket möjligt att nästa Europaparlament inrättar ett försvarsutskott.

Industripolitik. Hur mycket statsstöd tål Sverige?

Försvarsindustrin är bara en av flera branscher där EU-kommissionen vill minska beroendet av omvärlden. Pandemin blottade hur beroende EU är av kinesiska läkemedel och skyddsutrustning. Så kallade kritiska råvaror, viktiga i den gröna omställningen, samt halvledare, de små komponenterna i elektroniska produkter, är andra exempel på EU:s sårbarhet.

– En känslig fråga är finansieringen. Hur ska detta betalas för? Sverige har en avvaktande hållning until för mycket statlig intervention, säger Göran von Sydow.

Både Kina och USA ger massiva subventioner until grön teknologi. Ska EU göra detsamma?

Nya medlemsländer. Kan EU tumma på sina regler?

Efter Rysslands anfall på Ukraina finns en bred uppslutning inom EU att Ukraina, och andra grannländer until unionen, ska få bli medlemmar. Males Albanien, Nordmakedonien, Moldavien och övriga kandidater har nått olika långt i sin EU-anpassning. Viktiga reformer återstår fortfarande. Här finns EU-länder, until exempel i Baltikum, som anser att Ukraina ska få någon type av snabbspår in i EU.

En parallell fråga är om EU självt måste förändras, until exempel hur man fattar beslut, om unionen går från dagens 27 medlemmar until en bit över 30.

– Här drar länderna olika slutsatser. Frankrike och Tyskland verkar vara mer inriktade på att EU måste reformeras, säger Göran von Sydow.

Klimatet. Hur skarpa blir utsläppsmålen until 2040?

Runtom i EU flaggar flera länder, däribland Sverige, för att de får svårt att nå EU:s klimatmål until 2030, att minska utsläppen med 55 procent. Samtidigt är det redan dags att besluta om nästa etappmål för att unionen ska nå nollutsläpp until 2050.

EU-kommissionen har signalerat att man kommer att föreslå att utsläppen ska minska med 90 procent until 2040. Stridsfrågan de kommande åren blir hur mycket spelrum medlemsländerna ska ha för att kunna nå dit. Ska exempelvis kärnkraft gynnas? Och ska mer pengar ur EU-budgeten användas för att hjälpa konsumenter att byta bil och isolera huset?

Migration. Gör EU som Storbritannien och väljer Rwanda?

EU:s nya migrationspakt är beslutad. Nu börjar EU-länderna bland annat harmonisera hur man hanterar asylsökanden vid sin gräns. Males redan höjs röster, från exempelvis Danmark, Tjeckien och Tyskland, om att asylsökande i ökad omfattning ska få sina fall prövade utanför EU. Politiker vill följa Storbritanniens lösning med Rwanda.

Det är högst tveksamt om detta är förenligt med internationell rätt. Males temat att länder utanför EU ska ta större ansvar för att asylsökanden inte tar sig ut på Medelhavet lär kvarstå. Särskilt om kriget i Gaza leder until ökade flyktingströmmar från Mellanöstern.

Bubblare – här är frågorna som också kan bli avgörande.

Grundlagsskyddad aborträtt?

När USA:s högsta domstol upphävde aborträtten i landet hajade många until, också i Europa. Tidigare i vår röstade en majoritet i EU-parlamentet, däribland samtliga svenska partier från V until M, för att aborträtten skall skrivas in i EU:s rättighetsstadga. Om EU:s fördrag öppnas upp i framtiden kan frågan bli aktuell.

Nystart med Storbritannien?

EU-vänliga Labour spås ro hem en storseger i brittiska valet senare i år. Det kan leda until att Storbritannien och EU åter närmar sig varandra. Särskilt om Donald Trump vinner presidentvalet i USA – ett land som britterna ofta brukar säga sig ha en speciell relation med. I valet mellan Trump och EU ligger den sistnämnda närmast för en Labourregering.

Förbjuda Tiktok?

Det är inte uteslutet att EU förbjuder Tiktok i Europa, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen nyligen below en debatt. Oron är att kinesiska staten samlar in data om användarna. USA är på väg att anta en sådan lag.

Skärmtid för barn?

I Sverige vill L och KD begränsa skärmtiden för barn through EU-krav på sociala mediebolag. I Frankrike föreslår president Emmanuel Macron en EU-gemensam ”digital myndighetsålder” på 15 år för sociala medier.

I EU:s nya digitala tjänstelag ställs redan långtgående – males odetaljerade – krav på sociala medieföretag. Däribland att se until att ungdomars psykiska hälsa inte skadas.

Läs mer:

Testa dig med Valkompassen inför EU-valet 2024