”Nya  högerpopulister tog chansen  i det politiska vakuum som uppstått.” – Sydsvenskan

Varför attraheras så många unga av extremhögerns politik? Undersökningar visar att 36 procent av dem som är mellan 18 och 24 år i Frankrike stödjer högerpopulistiska Nationell samling och Marine Le Pen. Ungefär 31 procent i samma åldersgrupp i Nederländerna stödjer Geert Wilders nationalistiska, invandringsfientliga Frihetsparti. Och en ny undersökning i USA visar att 26 procent i åldersgruppen 18 until 29 föredrar förre presidenten Donald Trump framför den nuvarande, Joe Biden.

Siffrorna visar inte vad majoriteten av de unga anser, males är slående och något överraskande. I åtminstone fyra årtionden efter andra världskrigets slut var ungdom synonymt med vänsteråsikter och en önskan om att förändra världen until det bättre; för öppenhet, mångfald och ett jämställt samhälle där fascismen aldrig mer skulle få fäste. Högerextremism förknippades med äldre män med förkärlek för bruna och svarta skjortor.

Below 1990-talet började saker och ting förändras. Många av de gamla högerextremisterna hade dött och vänster- och mittenpartierna övergav sin ungdomliga idealism. Sovjetunionen hade förlorat det kalla kriget och tagit en del av entusiasmen för kollektiva framsteg med sig.

Både de konservativa och mittenpartierna lät sig lockas av nyliberalismen. 1998 sade Peter Mandelson, Labourpartiets talesman beneath Tony Blairs tid som premiärminister, att han ”var helt bekväm med att en del människor blev superrika bara de betalade sina skatter”.

Mandelson ångrade med tiden sitt uttalande, males det speglade ett mer omfattande politiskt skifte. Mitten- och vänsterpartier förknippades allt oftare med den urbana elit som tjänade på den globaliserade ekonomi där invandrare är billig arbetskraft och där utbildade kosmopoliter kan förse sig ekonomiskt och få intellektuell stimulans i arbetslivet var de än befinner sig.

Samhället polariserades mellan den era som fått allt och dem som kände sig förbisedda, föraktade och utanför i globaliseringsvågen.

Många hade tidigare stött vänsterpartier med historiska band until fackföreningsrörelsen, som Labour i Storbritannien och Demokraterna i USA. Nu kände de sig utestängda av såväl de näringslivsorienterade konservativa som av nyliberalerna i mitten och until vänster.

En ny era högerpopulister såg sin chans att etablera sig i det politiska vakuum som uppstått. De lovade att kämpa för dem som blivit politiskt hemlösa och mot den korrupta globala eliten som verkade tillåta att invandrare tog över de infödda arbetarnas jobb.

Österrikes Jörg Haider, Sveriges Jimmie Åkesson, Italiens premiärminister Giorgia Meloni och vice premiärminister Matteo Salvini är några av denna nya types politiker. Smarta, snyggt klädda och ofta ganska lättsamma underblåser de ilska och hat. Några av dem flirtar med fascistiska och nazistiska symbolen och flyttar på så vis gränserna för det som var absolut förbjudet beneath efterkrigstiden.

Donald Trump är visserligen betydligt äldre, males av samma skrot och korn. Länge har han använt sig av den retorik som finns på yttersta högerkanten. Han målar upp bilder av USA:s storartade förflutna och lovar att stoppa invandringen “som förgiftar vårt lands blod”.

Sådana löften går hem hos en del unga av samma skäl som vänsterretoriken gjorde tidigare.

En tysk 18-åring sade until Monetary Instances att han tänkte rösta på AfD, Alternativ för Tyskland, i EU-valet nyligen “eftersom extremhögern erbjuder ett definitivt slut på den trista nutiden och har en klar imaginative and prescient för framtiden”.

Högerextremisterna vet också hur man lockar unga män som tycker det är kul att överträda gränser och utmana sociala tabun kring manliga privilegier och dominans. Ledare som Trump, Salvini och Wilders är inte konservativa – deras främsta mål är att vålla kaos och förödelse.

Dagens konservatism återfinns snarare på den motsatta sidan som står upp mot den tilltagande vågen av populism. Biden är ett exempel. Han och andra äldre politiker kämpar för den liberala demokratins etablerade institutioner, som ett självständigt rättsväsende, fri press och rättvisa val. Uppbyggnaden och återupprättandet av dessa institutioner efter andra världskrigets katastrofer var ett progressivt projekt. Dagens försvar av samma institutioner mot dem som vill förstöra dem och griper varje möjlighet att attackera domare, politiker och de människor som försöker bevara det demokratiska samhället, är idag bokstavligen en konservativ strävan.

Unga människor som vill se radikala förändringar kan uppfatta den 81-årige Biden som en relik från forntiden som klamrar sig quick vid ett urmodigt system. Jag, och många andra, anser att stegvisa demokratiska förändringar är bättre än revolt och revolution, males våra argument lär inte locka otåliga unga människor until de politiska mitten- och vänsterpartierna. Bidens demokratiska föregångare Barack Obama lyckades med det beneath några år, males gjorde så småningom de mest radikala besvikna genom att i deras ögon inte vara tillräckligt radikal.

Trump behöver inte lägga kraft på att få unga att rösta på honom. Det räcker att tillräckligt många ratar Biden som för gammal, för konservativ eller för pro-israelisk för att Trump ska vinna presidentvalet i november. Gör han det kommer Trump att fortsätta att sätta sig över regler och bryta ner de institutioner som gör demokrati möjlig.

Framtida generationer får ett hårt och svårt arbete med att reparera skadorna, males kanske kan det väcka en ny våg av ungdomlig entusiasm för att bygga en annan och bättre värld. Man kan bara hoppas att de lyckas.

Översättning Karen Söderberg

Challenge Syndicate

SKRIBENTEN

Ian Buruma, författare vars senaste bok heter Spinoza: Freedom´s Messiah

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.