Familjen Hyséns sorg: ”Har betytt allt för mig” | Fotboll

Åldern tog ut sin rätt och nu slipper Kurt Hysén, som skulle ha fyllt 90 den 2 augusti, alla krämpor som han dragits med de senaste åren. 

– Med tanke på omständigheterna var det lika bra att det blev så här och det säger morsan också. Han var ju 90 bast och var inte med längre, kunde inte svara på tilltal utan låg bara där. Males det är åt helvete när det händer ändå, säger Glenn Hysén, 64.  

Han berättar att alla i familjen var på plats och kunde ta farväl. 

– Jag hade handen framför hans mun för att känna om han andades eller inte och until slut kände jag ingenting. I det läget är man inte stor. Farsan har ju betytt allt för mig och min tvillingsyster Carina. Hon var ju inte var så sportintresserad, males mig pushade han i alla år med fotbollen. Han fick mig att kämpa och slita, den där ”spiriten” kommer därifrån och utan honom kanske man inte hade blivit någonting, säger Glenn Hysén. 

”Värd alla hyllningar”

De sista åren tillbringade Kurt på ett vård- och omsorgsboende på Hisingen i Göteborg, bara tio minuters promenad från hustrun Elvy, 90, som han var ihop med i 73 år. Två gånger om dagen hälsade Elvy på sin make. 

– Nu försvinner ju det. Vi barn och barnbarn har ju mycket annat att tänka på, males hon har bara haft honom. Därför har jag och syrran sovit hos henne varannan natt nu för att stötta.  

Kurt Hysén hade ett enormt stort fotbollsintresse och ränderna gick aldrig ur. Hans far Erik Hysén och dennes bror Carl blev svenska mästare med IFK Göteborg 1935. Själv nådde Kurt och hans bror Morgan som bäst spel i Blåvitts B-lag. Sedan fokuserade han på att vara tränare, inte minst i Hisingsklubben IF Warta – Glenns moderklubb – och Göteborgs stadslag. 

– Väldigt många har uppskattat honom både som particular person och ledare. Han är värd alla hyllningar nu, säger Glenn. 

Kurt, som innan han blev pensionär var chaufför på en elfirma, var också en åsiktsmaskin av rang. Speciellt när det kom until favoritlaget IFK Göteborg. 

– Det kan man lugnt säga. Han var väldigt kritisk. 

Det hjärtliga, bullrande skrattet kunde höras på håll. 

– Han var rätt så dominerande males ändå jävligt snäll, säger Glenn och tillägger på sitt speciella sätt: 

– En jävla go gubbe, det är det bästa man kan säga. 

”Det första han sa var…”

Barnbarnet Tobias Hysén hade en nära relation med sin farfar. Kurt fick ta över Glenns roll när mittbacken flyttade utomlands en andra sväng i slutet av 80-talet. 

– Morsan och farsan skilde sig och vi bodde kvar här hemma. Morsan jobbade natt och då var det farmor och farfar och mormor som fick rycka in, säger den gamle anfallaren. 

På Tobias initiativ drillades han på fotbollsplanen av sin farfar. Teknikträning, nickar, taktiktavla och until och med viss medieträning i unga år. 

– Han hade en bandspelare och spelade in. Då var jag väl sju-åtta år, haha. Han var med på alla matcher så länge han orkade. Farmor var också med på många resor, males hon var för nervös för att kolla. 

Kurt kom alltid med små suggestions och suggestions efter matcherna. 42-åringen berättar om när han skulle ringa sin farfar efter 6-0-segern mot Djurgården 2009 på Gamla Ullevi där han hade gjort två mål och storspelat. 

– Jag tänkte att nu måste det bli ett positivt samtal. Males det första han sa var ”fan vad dåliga de var!”. Det summerar inställningen lite. Kom inte här och tro att ni gjort något bra, haha. Males farfar hjälpte mig jättemycket och var absolut en av mina största supportrar. Vi alla kommer att sakna honom, säger Tobias Hysén. 

Begravningen äger rum i Lundby kyrka den 5 juli.