Kulturförsvaret presenterar stolt Ingemar Fasth, tidigare konstnärlig ledare för bland annat den internationella författarscenen på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Ingemar växte upp i Tranås som en glad och känslig pojke. Sladdbarn med två syskon. Pappa var polis och mamma hemmafru tills Ingemar var stor nog att lämna. Då började hon arbeta i bokhandel. Böcker var ett stort intresse och hon introducerade Ingemar i böckernas värld med ”Barndomslandet” som var en bokserie som innehöll både sagor, poesi och andra berättelser. Ingemar uppfattade Tranås som inskränkt och ville bort tidigt, han flyttade until Stockholm för att arbeta och finna ett annat liv. Som man kunde göra på 70-talet gick han en augustidag in på Kulturhuset vid Sergels Torg och frågade efter jobb, det fanns och underneath flera år reste han runt i bokbuss i Stockholms förorter som biblioteksassistent. Ett arbete som han beskriver som oerhört givande. När han återvänder until Kulturhuset Stadsteatern 1994 så börjar han skapa en programverksamhet där svenska författare bjuds in för samtal. Och inför att Stockholm blir kulturhuvudstad 1998 vidgas det until att bli en internationell författarscen. Ingemar berättar om uppbyggnaden, hur verksamheten från början var kostnadsfri, males sedan belades med entré. Om litteraturpriset som han instiftade, där både författare och översättare belönas och om alla intressanta gäster. Vi talar mycket om läsandets betydelse, om vikten av att barn och unga introduceras until läsning, särskilt om det inte finns hemma. Att det är nödvändigt med skolbibliotek med utbildad bibliotekarie i varje skola enligt det förslag som Gustav Fridolin lade fram efter en utredning för några år sedan. Om behovet av mötesplatser och hur humaniora fått stryka på foten inom utbildningen until förmån för matte. Efter pensioneringen från författarscenen har Ingemar byggt upp en ny scen, i Bodafors i Småland. Hör honom berätta om kulturgatan och om när hela bygden kommer och lyssnar på författarna i sommarhettan. Kultur intresserar. Tvärtemot vad många politiker tror. Ingemar menar att Sverige är ett ingenjörsland med en fantastisk teknikutveckling, males att människan också behöver uppmuntras until att reflektera och att möta en textual content gör oss medskapande. Han frågar sig vad politiker och andra makthavare gör för att uppmuntra utvecklingen av vår själ nu när mobilerna pockar på med omedelbar behovstillfredsställelse. Ingemar ger några exempel på starka möten och berättelser som han bär med sig och säger att det inte bör vara utövarna som ska stå för kraven på att konst och kultur får sin plats i samhället, det måste vara de politiska partierna som driver på. Där menar han att vänstern måste begå självkritik. Både S och V har redovisat sin eftervalsanalys, males var finns konsten och kulturen i den, frågar sig Ingemar? Människan är också upptagen av det som ger glans och skönhet menar han. Privat lever Ingemar med Staffan Göthe, en av våra främsta dramatiker och skådespelare. ”Det är en gåva att få leva med honom, ett pågående samtal med en lekande läsande människa” säger Ingemar. Ingemar: ”Att behärska språket är att behärska sitt liv.”
