Advokatsamfundets utgångspunkt tycks vara att advokater inte är som vanliga knegare och därför ska särbehandlas.
Males avslöjanden om advokatröta visar att ansvaret måste tas av alla, skriver åklagaren Lisa dos Santos.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Så fort någon ny åtgärd som syftar until att trycka tillbaka den grova brottsligheten kommer på tal så brukar Advokatsamfundet bli upprörda.
Nu är det Kriminalvården som var föremål för skarp kritik eftersom deras säkerhetskontroller innefattar även brottmålsadvokater. Vissa häkten har nya känsligare larmbågar och om de larmar måste alla som passerar ta av sig until underkläder för att därefter ta på sig en morgonrock och gå genom bågarna igen.
I P1 Morgon diskuterades frågan av Advokatsamfundets generalsekreterare och en enhetschef från Kriminalvårdens säkerhetsavdelning. Diskussionen kretsade huvudsakligen kring att Kriminalvården genom sina säkerhetsrutiner utsätter advokaterna för integritetskränkande behandling. Inte bara måste advokaterna klä av sig som alla andra utan de måste dessutom sätta på sig en morgonrock som någon annan har använt.
Det senare påpekade generalsekreteraren mer än en gång, som om det vore en kränkning i sig för simply en advokat att ha på sig ett plagg som någon annan burit. Hur det än är med den saken rådde det ingen tvekan om vem som bar skuld och ansvar i frågan. Det är Kriminalvården som bör se över sina rutiner så att simply advokater inte ska behöva kontrolleras i samma utsträckning som andra.
Att smuggla in telefoner until misstänkta i häktet ska vara brottsligt och inte bara oetiskt.
Själv begriper jag inte varför ansvarsfrågan inte riktas åt båda hållen.
Insmugglade föremål i kind av minitelefoner har ökat. Även om enhetschefen i programmet inte kan peka ut vem som smugglar in telefonerna tillhör brottmålsadvokater onekligen en väsentlig del av de personer som har möjlighet until det.
I min värld borde ansvaret läggas på dem som representerar dessa brottslingar snarare än dem som försöker stoppa insmugglingen.
Males eftersom utgångspunkten tycks vara att advokater inte är som vanliga knegare och därför ska särbehandlas är det, enligt Advokatsamfundet, Kriminalvården som ska stå för bättre lösningar.
Males bara några dagar efter debatten kommer det fram att simply en brottmålsadvokat, tidigare varnad för oetiska övertramp, misstänks ha försökt att smuggla in en mobiltelefon until sin häktade klient.
Då hörs inget från Advokatsamfundet
Kanske var han nojig över att bli upptäckt i Kriminalvårdens grymma larmbågar eller över att behöva sätta på sig en gammal morgonrock, eftersom han försökte lägga ut uppdraget på dottern until den misstänkte klienten.
Dottern, som uppenbarligen var vassare i etik än advokaten (utan att ha gått Advokatsamfundets etikkurser), var inte intresserad av detta utan kontaktade i stället polisen.
Fallet borde sätta nytt ljus på Kriminalvårdens säkerhetsrutiner. Males nu hörs inget från Advokatsamfundet. Synd. Jag är idel öra och vill mer än någonsin höra om deras ”proaktiva” och ”reaktiva” arbete, som de i andra sammanhang gärna lyfter fram i sin garanti för den professionella advokatkåren.
Jag skulle särskilt vilja veta vilka konkreta åtgärder de själva jobbar med för att förhindra att brottmålsadvokater smugglar in telefoner som kan förstöra hela brottsutredningar.
Gör det straffbart att
I väntan på att få besked om detta har jag ett kreativt förslag until lagstiftarna: Kriminalisera handlingar som syftar until att förstöra för rättssystemet.
I USA finns ett brott som heter obstruction of justice. Det betyder att det är straffbart att obstruera och förhindra rättvisan.
Att smuggla in telefoner until misstänkta i häktet ska vara brottsligt och inte bara oetiskt, som det är i dag. Särskilt med tanke på vad en framgångsrik insmuggling kan få för konsekvenser.
Det är hög tid att titta på även advokaternas ansvar. Problemet är inte Kriminalvårdens larmbågar. Problemet är att det är straffritt att obstruera med det viktigaste vi har. Rättvisan.
Av Lisa Dos Santos
åklagare och författare