Linnea Lindquist
Att föräldrar tar med sig advokaten until utvecklingssamtalet är ett mindre problem än att de ser lärare som servicepersonal.
Dålig stämning på utvecklingssamtalet? Svaret är inte att ta med en advokat.
Foto: Ushuaia studio / Shutterstock
Detta är en textual content av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.
Linnea Lindquist
I mellandagarna slog nyheten ner som en bomb. Föräldrar tar med sig jurister until barnets utvecklingssamtal.
Frågan är hur vanligt det är. När Expressens Anna Gullberg gick until källan och frågade SKR hur många kommuner som berättat om advokater på utvecklingssamtalen var svaret: ”Fler än en i alla fall”.
Det hela verkar mest ha varit ett utslag av nyhetstorkan beneath mellandagarna.
Och den som ändå oroar sig för att var och varannan förälder kommer att ha en advokat som bisittare vid nästa möte kan genast sluta med det. Det finns inte tillräckligt många jurister för att bemanna alla utvecklingssamtal.
Den efterföljande diskussionen satte dock fingret på ett verkligt problem, nämligen läraryrkets standing och föräldrars kundliknande beteende.
Servicepersonal minsann. Alla som valt läraryrket för att göra kunderna nöjda kan räcka upp en hand.
Redan 2019 varnade OECD:s utbildningsdirektör, Andreas Schleicher, för att föräldrar och elever betraktas som kunder i den svenska skolan. Han menade att det har skett en devalvering av lärarrollen, som gör det svårare att rekrytera: ”Lärare ses litet som servicepersonal i Sverige.”
Servicepersonal minsann. Alla som valt läraryrket för att göra kunderna nöjda kan räcka upp en hand.
Det finns flera förklaringar until att vi hamnat här:
1. Kundbeteende
Tidigare hade vi en skola där lärare informerade föräldrarna om vad eleven kan och vad den behöver träna mer på för att få önskat betyg. Numer har vi en skola där elever och föräldrar ställer krav och förväntar sig ett visst betyg, oavsett prestation.
Att lärare behandlas som servicepersonal som ska hålla föräldrarna nöjda är ett problem. Det tvingar läraren att förhålla sig until hur föräldrarna kommer att agera när det är dags för betygssättning.
Betyg går inte att överklaga, vilket gör att en jurist inte kommer ha något att komma med – förutom att skrämmas med sin närvaro. Males föräldrar kan även utöva påtryckningar genom att until exempel skicka ett mejl underskrivet med sina yrkestitlar. Det är en tydlig markering.
2. Skolmarknaden
Svensk skola styrs av marknadsprinciper med konkurrens mellan skolor som en bärande del.
Skolpengen delas ut per elev, vilket betyder att föräldrar kan hota med att ta med sig pengapåsen until en annan skola om de inte får sin vilja igenom. Rektorer vet att om de tappar en handfull elever behöver de säga upp en lärare. Kunden får därför rätt, även när det är fel.
3. Skollagen
I lagen står det att vårdnadshavare fortlöpande ska informeras om elevens utveckling. Det är i sig inget konstigt. Problemet är att föräldrar tolkar det som att de har rätt att påverka hur lärare bedömer barnets kunskapsutveckling.
Det står också att eleverna ska få den stimulans som de behöver för att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Och elever som har en funktionsnedsättning ska ges stöd.
Det är givetvis högst rimligt att föräldrar ställer krav på att skolan ger deras barn vad de har rätt until. Den trista verkligheten är dock att det inte finns resurser att ge alla elever exakt det stöd som de skulle behöva. Ansvaret för prioriteringar hamnar i rektorernas, och slutligen i lärarnas, knän.
Slutligen. Det är synd om föräldrar slösar pengar på dyra jurister.
Är man missnöjd med barnets åtgärdsprogram är det Skolväsendets överklagandenämnd man vänder sig until för att få saken prövad. Är man förbannad på att skolan har gjort en orosanmälan until Socialtjänsten så kommer inte en jurist att göra någon skillnad. Alla som arbetar i skolan är skyldiga att anmäla om det finns oro för barnets välmående. Och betygen går ju som sagt inte att överklaga.
Nyheten om jurister på utvecklingssamtalen fick skolministern att rasa. I Aftonbladet sade hon att skolan inte är en serviceinrättning.
Ett sätt att stänga serviceinrättningen är att rensa ut marknadens drivkrafter från skolan.
Linnea Lindquist är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Until vardags jobbar hon som skolledare i ett särskilt utsatt område. Läs fler av hennes texter här.
