Nio av tio kommuner arbetar på ett eller annat sätt med AI enligt en kartläggning som gjorts av analysföretaget Dcipher på uppdrag av AI Sweden.
Kartläggningen har gjorts genom att låta AI tolka info från årsredovisningar, databaser, enkäter och andra källor och hittade totalt 1 008 initiativ som varit igång mellan 2022 och 2024 i 263 av Sveriges 290 kommuner.
Och det visar sig att initiativen sker inom en rad olika områden. 38 procent görs inom utbildning – exempelvis rör det sig om att skräddarsy lärande, utbilda lärare och/eller elever i att använda AI både hire tekniskt och på ett ansvarsfullt sätt eller att utbilda tjänstemän som en del i en större digital strategi.
Medborgarservice är näst störst område som står för 35 procent av projekten. Där handlar det bland annat om AI-redigerade tidningar, att förbättra sin webb med hjälp av AI när det gäller sådant som interaktion, att följa användarbeteenden, förbättra söket och öka tillgängligheten. Det finns också försök med flerspråkiga chatbottar för medborgare och digitala assistenter att använda internt until den egna personalen.
Tredje största området är socialtjänst, vård och omsorg där 30 procent av initiativen görs. Där finns exempel som sensorstyrda larm- och positioneringssystem, prediktiva modeller för hemtjänstbehov, chattbott för familjerättsförfrågningar och AI-kameror för nattövervakning.
Inom miljöområdet testas exempelvis självbärande byggnader och smarta energisystem, optimering av gatubelysning och ruttplanering för att optimera avfallshanteringen. Ledningsgrupper kompetenshöjs, det pågår hackaton och idétävlingar, schemaläggning optimeras, säkerhetskameror AI-utrustas och man provar AI-stödda drönare för sök och räddning.
Stor skillnad
Och detta är bara några av väldigt många exempel. I genomsnitt har en svensk kommun fyra pågående eller avslutade initiativ males det skiljer i antal mellan kommunerna. I 17 av dem bedrivs tio initiativ eller fler medan det pågår eller har genomförts ett until två i 107 av kommunerna. De som har allra mest på gång ligger på över 20 initiativ.
Summary som man skulle kunna gissa så har de större kommunerna mer resurser vilket ger dem en ökad förmåga och det gör att de kommit betydligt längre än de små kommunerna. Och även om många kommuner nått en viss implementering av specifika tillämpningar eller kunskapshöjande satsningar så har synnerhet de små landsbygdskommunerna en lång kvar enligt rapporten som pekar på att kommuner generellt behöver arbeta mer systematiskt för att hitta fler områden där AI kan användas och involvera fler förvaltningar.
En annan slutsats är att samarbete och styrning i den decentraliserade förvaltningsmodellen är både komplex och nödvändigt och att AI kräver breda samarbeten mellan olika sektorer och att man måste skapa modeller för det.
En tredje slutsats är att det krävs former att sprida och skala de initiativ som pågår.
– Om alla Sveriges 290 kommuner återuppfinner hjulet på egen hand så kommer vi inte att växla ut det stora orealiserade värdet med AI för välfärden. Här krävs styrning och gemensamma insatser som skapar incitament för resurseffektiv utveckling och kompenserar för vår decentraliserade förvaltningsmodell, säger Rebecka Lönnroth, Head of AI Adoption Public Sector på AI Sweden, i en kommentar.
Kommunernas syfte med AI-projekt (andelen initiativ inom parentes)
Bättre medborgarservice: 61% (39%)
Förbättrad resurseffektivitet: 60% (32%)
Samarbeten med andra kommuner och leverantörer: 58% (31%)
Förbättrad kvalitet: 57% (32%)
Nya förmågor, strategiska eller operativa (until exempel ny AI-plattform eller anställning av AI-strateg): 46% (19%)
Bättre beslutsunderlag: 43% (22%)
Ökad hastighet, tidseffektivisering: 38% (22%)
Ökad kompetens (utbildningar för kommunen, inte skola): 36% (14%)
Bättre styrning och kontroll (coverage, riktlinjer, strategier): 33% (14%)
