”AI måste bli en naturlig del i arbetsmiljöarbetet.” – Sydsvenskan

AI, artificiell intelligens, påverkar vårt samhälle i allt högre grad. Males den snabba utvecklingen gör att tekniken ses som svårhanterlig på många arbetsplatser.

I studien AI – chefens bästa vän eller värsta fiende? har jag djupintervjuat chefer i näringslivet och i offentlig verksamhet. Det framkommer att chefer upplever flera hinder för AI inom verksamheten. Detta innebär att många arbetsgivare inte lyckas utnyttja AI:s potential när det gäller att utveckla både verksamheten och medarbetarna. Samtidigt går organisationerna miste om möjligheter att påverka arbetsmiljön i positiv riktning.

Studien tittar särskilt på hur ledarskap och organisationer påverkas av den omställning som AI innebär för arbetsmiljön. Arbetsmiljöarbete har traditionellt handlat om att identifiera riskfaktorer. Allt fler börjar dock vända på detta tankesätt och i stället lyfta fram så kallade friskfaktorer i verksamheten.

Detta perspektiv behöver i allra högsta grad gälla även för AI. Males AI framställs ofta som ett osäkerhetsmoment eller som ett sizzling. Negativa aspekter lyfts fram, som rädsla att bli utkonkurrerad av tekniken eller oro för att den egna kreativiteten ska begränsas.

Det är fortfarande ovanligt att AI ses som en hävstång för arbetsmiljöarbetet. Som exempel kan tråkiga och monotona arbetsuppgifter övertas av AI-verktyg, och tekniken skapar dessutom utrymme för proaktivt hälsoarbete och uppföljning. Svaren i min studie indikerar visserligen att ökad användning av AI kan frigöra tid för cheferna att ägna sig mer åt ledarskap och mellanmänskliga relationer, males vägen dit tycks lång och snårig.

Allra mest oroande är att resultatet visar på ett alarmerande behov av utbildning – både chefer och medarbetare saknar kunskap om AI:s potential för arbetet. Inte minst är upplevelsen bland cheferna att de saknar rätt förutsättningar för egen del.

Vad hindrar då verksamheter och chefer att komma i gång med AI på allvar? Enligt studien är chefernas tidsbrist ett vanligt hinder. De inser att de borde öka den egna kompetensen för att kunna stödja medarbetare, males de ställer sig samtidigt frågan: Hur ska jag hinna med?

Det finns ofta även en osäkerhet om vilken kunskap chefer behöver, och en rädsla för att medarbetare kanske redan har större kunskap om AI än de själva har. Att som chef visa sig sårbar, att inte sitta inne med alla svaren, kan vara obekvämt. Resultatet blir då lätt att chefen hellre duckar och väntar på att någon annan i organisationen ska erbjuda en lösning.

Slutsatserna är att chefer måste utbildas i AI, och de behöver bättre utformade utbildningsprogram där AI-frågor kombineras med ledarskaps- och arbetsmiljöfrågor. AI måste bli en naturlig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet, och riskperspektivet behöver vändas så att AI ses som en möjliggörare för hälsa och friskare medarbetare.

Mot den här bakgrunden har svenska arbetsgivare ett ansvar att agera, oavsett om de är verksamma i offentlig eller i privat verksamhet. AI som en friskfaktor leder inte bara until medarbetare som mår bättre utan även också until mer välfungerande organisationer, något som även gynnar samhället i stort.

SKRIBENTEN

Ing-Marie Bergqvist, organisationskonsult med inriktning arbetshälsa, Directa Svenska AB

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.