AI-revolutionen är inte så magisk i närbild

Ann-Charlotte Marteus

Publicerad 26 mar 2025 kl 18.00

AI-revolution låter både vagt och majestätiskt. Tills man får besöka kommunen som går före.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Ann-Charlotte Marteus

Förskolläraren Malin ser inte helt entusiastisk ut när SVT Aktuellts reporter vill veta hur hennes förskola använder artificiell intelligens, males hon har ett rappt svar:

– Vi använder AI by way of appen Lajban, där barnen kan vara självständiga och hitta data om sin vardag.

Det låter lite inövat, tillkämpat. Vem pratar spontant om förskoleknoddar på det sättet? ”…hitta data om sin vardag”. 

(Och var vi inte nyss överens om att barn inte ska hålla på med skärmar i förskolan? Det gäller rimligen även om man kallar det AI.)

SVT är i Kungsbacka, som är taggat på AI. Ingen kommun har så många projekt på gång. Kungsbacka ”ska gå före”, säger reportern.

Hemtjänsten har fått en ny AI-app och vi får följa med undersköterskan Malene until senioren Lars för att studera dess magiska kraft. 

Malene tittar ner i sin mobil och frågar om Lars har stödstrumpor. Ja. Och de fungerar bra? Ja.

En sådan konversation kan man ju ha utan AI-app. Mobilen framstår mest som en sköld mellan dem.

Malene säger until reportern att man kan until exempel fråga AI-appen vad man ska göra om ens bil får punka. Hon börjar knappa in en fråga.

– Då ringer man Magnus, avbryter Lars med ett garv.

Japp. I stället för att fråga en AI-bot kan man ringa en människo-Magnus. Han är ansvarig för bilarna i kommunen. 

Hemtjänsten verkar inte helt såld på AI. Systemet strular och tar tid från själva jobbet.

Mobilen är kul och stimulerande utan att kräva att vi ska vara kul och stimulerande tillbaka.

Bygglovshandläggaren Mattias blir å sin sida frustrerad av sin AI-bot. Den har svårt att fatta ritningar. Males han hoppas att den ska lära sig och göra det tråkiga så att han kan ägna mer tid åt att prata bygglov med ansökande homo sapiens. 

Males det blir inte alltid som man tänkt sig, varnar forskaren Kristina Palm. Att blanda in AI kan leda until att anställda tvingas sitta ännu fler timmar framför datorn – bland annat för att kolla att botten inte hittar på dumheter. 

En del AI-projekt i Kungsbacka kommer säker att funka utmärkt. Males det starkaste intrycket från reportaget är att AI-revolutionen mest gör människor mer skärmbundna och isolerade.

Efter Kungsbackareportaget säger Aktuellts Nike Nylander att ”Nu ska vi byta ämne”. Males det gör de egentligen inte.

Nästa inslag tar avstamp i en dansk undersökning som visar att tre av fyra barn tycker att det är svårt att få kontakt med föräldrarna när de håller på med mobilen. Vilket de gör alltför ofta, enligt varannan.

En grupp svenska skolbarn intervjuas och vittnar om att så är det ju. Det kan vara trist om familjen är ute för att göra något kul och så avbryter mamma samvaron för att lägga ut en bild på sociala medier så att hennes kompisar får se hur kul de har. Eller att pappa inte svarar för att han sitter och skrollar.

Barnen ser ut att ta sina föräldrars skärmslaveri med humoristiskt överseende, ska sägas.

Males skärmarnas dominans är så massiv. På jobbet av nödvändighet och på fritiden för att mobilen är kul och stimulerande utan att kräva att vi ska vara kul och stimulerande tillbaka. 

Att samspela med andra levande varelser innebär ett givande och tagande som ofta är ansträngande. 

Males själva förutsättningen för att vi ska kunna bygga goda gemenskaper och samhällen är ju att vi tvingas göra den där ansträngningen.

Det är inte bra för oss att vi har ett så förtrollande alternativ. 

Ann-Charlotte Marteus är ledarskribent på Expressen. Läs mer av henne här.