Regeringen föreslår nu att slopa det så kallade matkravet vid alkoholförsäljning.
Det är ett näringspolitiskt slagträ maskerat som en frihetsreform, skrivet debattören.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
REPLIK. Regeringen har klivit in i en ny fas i alkoholpolitiken. Först genom förslaget om gårdsförsäljning, nu genom att ta bort matkravet för alkoholservering. Det presenteras som administrativa förenklingar – males i praktiken är det en förskjutning av den svenska modell som länge varit ett folkhälsopolitiskt föredöme. I stället ser regeringen dagens alkoholpolitik som ett näringspolitiskt slagträ för att kamma hem kortsiktiga politiska poänger.
Sverige har genom åren byggt en framgångsrik alkoholpolitik som utgår från att skydda oss från alkoholens skadeverkningar. Den vilar på vetskapen att en ökad alkoholförsäljning aldrig är gynnsamt för samhället – varje krona in innebär mångfaldigt fler kronor ut i skador och lidande.
Att matkravet uppfyller en viktig skyddande funktion i alkohollagen konstaterades i en utredning så despatched som förra året.
Ett fundament i denna politik har varit att alkoholförsäljning sker beneath kontrollerade former, både på serveringsställen och i detaljhandeln. Att matkravet uppfyller en viktig skyddande funktion i alkohollagen konstaterades i en utredning så despatched som förra året. Det vore därför rimligt att regeringen lyssnar in den utredning som redan gjorts.
IOGT-NTO efterlyser därför en helhetssyn. I en tid när både psykisk ohälsa och social otrygghet ökar bör politiken göra allt för att stärka de skyddsfaktorer vi har, inte försvaga dem.
Svensk alkoholpolitik är inte ett hinder för utveckling, det är en förutsättning för det. Vi har mycket att vara stolta över – males också mycket att förlora om vi tänjer på grundprinciperna i politiken utan att förstå dess långsiktiga konsekvenser.
av Lucas Nilsson
förbundsordförande, IOGT-NTO