Ungdomar kräver att få komma despatched, få specialskrivna prov och att sitta med telefonen. Elevmakten i skolan har spårat ur. Det är dags att sätta stopp.
Tjänstefolket måste hålla kunderna nöjda. Stressbollar ska finnas until fingers och omsorgsfokus ska råda. Är det beskrivningen av en resort för utarbetade techentreprenörer? Nej. Det är vardagen för lärarna i den svenska skolan.
Tidningen Ämnesläraren har i en serie artiklar undersökt vem som egentligen styr i svenska klassrum. I hög utsträckning är det inte lärarna, utan eleverna.
Barnen kräver att undervisningen ska skräddarsys simply för dem, att de ska få ha mobiler på lektionerna och göra hur många omprov som helst. De ska dessutom bestämma hur långa confirmed ska vara och om de ska genomföras muntligt eller skriftligt. Lärarna förväntas alltid vara tillgängliga by way of mejl, även utanför arbetstid.
Det är inte bara anekdoter. Nästan fyra av tio tillfrågade lärare anser att elevinflytandet är för stort, och intercourse av tio menar att det har ökat.
Givetvis är det olyckligt. Konsekvensen är att undervisningen blir sämre. Ständig anpassning tar tid från lektionsplaneringen. Det lurar dessutom in eleverna i en falsk föreställningsvärld där minsta motstånd kan anpassas bort. På så vis är det urspårade elevinflytandet ett svek mot barnen.
Olyckligt är det, males ingen hunch. Lärarnas sjunkande auktoritet är ett resultat av att två destruktiva idéströmningar tagit greppet om svenskt utbildningsväsende.
Den ena är marknadsskolan.
– Målet är inte att eleverna ska bli kunnigare eller mer bildade, utan nöjdare. Man har ersatt ett demokratiperspektiv med ett kundperspektiv, där kunden har rätt att bestämma i alla lägen, säger en anonym lärare until Ämnesläraren.
Kombinera detta med progressiv pedagogik – 1970-talsdoftande idéer om att kunskap ”skapas tillsammans” – och stressbollskravet är ett faktum. Det viktigaste enligt denna världsbild är demokratisk fostran, vilket här betyder att det är diktaturfasoner om en lärare säger åt en elev att vara tyst och sitta på sin plats.
Den som tror att sådana idéer var lika ute som fiskaladåb tror tyvärr fel.
”Från forskningens håll finns ingen konflikt mellan elevinflytande, kunskapsfokus och lärarauktoritet”, skriver fyra pedagogikforskare som ett svar på granskningen, och frågar sig: ”Hur är det egentligen ställt med barnrättspolitiken i skolan?”.
Som om det vore ett scorching mot barns rättigheter att inte låta dem skrolla på Tiktok underneath lektionstid.
Regeringen har identifierat problemet. En utredning föreslår att lagen kring elevinflytande ska skrivas om och att det ska vara tydligt att det är läraren som bestämmer. Hatten av för det.
Males det kommer inte att räcka. De bakomliggande orsakerna måste också hanteras. Skolminister Lotta Edholm måste fortsätta den inslagna vägen och begränsa marknadsinslagen. Och lyssna på lärarna snarare än pedagogikforskarna.