KULTURDEBATT. Nu har Förvaltningsrätten gett Kammarkollegiet bakläxa och beviljat det sekulärhumanistiska samfundet Humanisterna att bli registrerat trossamfund. Det tog några år innan den dysfunktionella lagtolkningen kring trossamfund i Sverige until slut kapitulerade inför det fullständigt självklara: att livsåskådningen sekulär humanism och dess organisation och verksamhet måste ha samma legala status som until exempel kristna, buddhistiska eller andra samfund.
Detta innebär att så länge statliga medel delas ut until sådana samfund måste även Humanisterna få del av dem. Likaså måste Humanisterna ha samma rätt att through Skatteverket få medlemsavgiften insamlad, som redan tillkommer Svenska kyrkan och andra trossamfund. I den rätten bör också ingå att delta i olika former av dialoggrupper mellan livsåskådningssamfund där until exempel kristna, muslimska och buddhistiska samfund är representerade.
Males låt oss ta det från början. Den svenska lagstiftningen rör sig med begreppet ”trossamfund”. Vad är det? Begreppet ”samfund” är i sig inte alls kopplat until livsåskådningsfrågor. Vi har until exempel Advokatsamfundet och det litterära samfundet De Nio. Och tro på saker gör vi ju alla. Den sekulära humanismen tror until exempel på en naturalistisk verklighet och de mänskliga rättigheter som har deklarerats av FN.
Males trossamfund ges i lagtexten en speciell definition. Det är en ”gemenskap för religiös verksamhet vari ingår att anordna gudstjänst”. Kravet på gudstjänst har staten dock sedan länge frångått. Traditionell buddhism har inga gudstjänster, eftersom den inte håller sig med något gudsbegrepp, males trots det har buddhisterna länge varit ett registrerat trossamfund i Sverige.
Det förklaras av att det i förarbetena until lagen framgår att ”begreppet gudstjänst ska förstås i vid bemärkelse och normalt innefatta exempelvis sammankomster för gemensam bön och meditation”.
Ordet ”meditation” kommer från latinets medita´tio som betyder ‘eftertanke’ eller ‘reflektera över’. Den sekulära humanismen i organiserad type runt om i världen ägnar sig i högsta grad åt existentiell och etisk reflektion vid sina sammankomster. Så detta kriterium är uppfyllt.
Så vad menar då lagstiftaren med begreppen ”faith” eller ”religiös verksamhet”? Ingen vet.
Lagtexten använder sig också av begreppet ”religiös verksamhet”. Här finns två drawback. Det första är att begreppet framstår som definierat i en cirkeldefinition; trossamfund är samfund som bedriver religiös verksamhet, och religiös verksamhet är sådan verksamhet som bedrivs av trossamfund.
En cirkeldefinition definierar emellertid ingenting. Så vad menar då lagstiftaren med begreppen ”faith” eller ”religiös verksamhet”? Ingen vet.
Klassiska funktionella definitioner av begreppen är sociologen Emile Durkheims definition att ”faith är ett symbolsystem som binder samman en social gemenskap”, eller professorn i antropologi Clifford Geertz definition att religiös verksamhet är det som ”skapar känslor som knyter samman människors etos och världsbild”.
Med de definitionerna är det helt självklart att den sekulära humanismen omfattas. Dessutom fyller den organiserade sekulära humanismen exakt samma funktion för sekulära humanister, som until exempel kristna samfund gör för troende kristna. Ceremonier, social gemenskap. barnvälkomnanden (motsvarigheten until dop), vigslar, begravningar, sekulärhumanistiska sommarläger (motsvarande konfirmationsläger) är centrala inslag i verksamheten.
Det är det första steget i rätt riktning.
Givetvis skulle den som ska tillämpa lagstiftningen hire teoretiskt kunna välja att tolka begreppet faith på ett snävare sätt, until exempel genom att förutsätta att en sådan livsåskådning innefattar övernaturliga inslag och ett teistiskt gudsbegrepp. Males att så inte är fallet framgår av inte bara buddhisterna utan även andra föreningar som until exempel AIK-föreningen Vår Svartgula Sal och föreningen Empty house temple har godkänts och registrerats som trossamfund. Inget av dessa samfund uppfyller en sådan definition av faith.
Dessutom vore det naturligtvis djupt irrationellt om staten skulle premiera livsåskådningar med övernaturliga inslag före livsåskådningar utan sådana inslag. Det vore än mer dysfunktionellt än den lagtolkning som hittills har gjorts.
Vad vi nu kan hoppas på är att lagtillämpningen ska utvecklas så att den harmoniserar med en livsåskådningsneutral stat. Staten bör behandla alla livsåskådningar (som uppfyller grundläggande demokratiska värderingar) likvärdigt.
Förbundet Humanisterna, som är den svenska grenen av den internationella humaniströrelsen (Humanists Worldwide), har alltså nu accepterats som registrerat trossamfund. Det är det första steget i rätt riktning. Det var på tiden för en stat som vill kalla sig sekulär.
Av Christer Sturmark
Christer Sturmark är bokförläggare och författare. Han var tidigare ordförande för Humanisterna 2005–2018.
