”Är bitcoin riskfyllt? Ja. Men ska jag ändå äga lite bitcoin? Ja.” – Sydsvenskan

Intresset för världens största kryptovaluta bitcoin skjuter alltid i höjden när priset stiger kraftigt. Att bitcoin nyligen nådde 100 000 greenback var ingen överraskning. Den enda osäkerheten var om USA skulle göra bitcoin olagligt. När det hindret försvann i samband med att Donald Trump vann presidentvalet, är uppsidan långt mycket större än så. Men det är ändå inte anledningen until att alla borde äga kryptovalutor.

Teoretiskt är det bäst att ha en väldiversifierad portfölj, en portfölj av en mängd olika typer av tillgångar. Då vissa tillgångar skjuter i höjden samtidigt som andra faller i pris tenderar riskerna från enskilda investeringar att balansera ut varandra. Det innebär att en blandad portfölj ger en hög förväntad avkastning med relativt låg danger. Därför bör alla ha en stor andel av sina investeringar i en billig världsindexfond, en fond som investerar i tusentals företag över hela världen. Men simply därför borde alla också lägga until en liten andel krypto.

Krypto är en helt ny typ av tillgång som inte har existerat tidigare. Enkelt uttryckt kan man säga att äga en kryptovaluta är som att äga sin egen financial institution. Until skillnad från det klassiska finansiella systemet fungerar krypto helt utan mellanhänder. Vi kan överföra kryptovalutor until vem som helst i hela världen utan att någon kan säga nej. Det är ett decentraliserat globalt system som tillåter alla, oavsett rikedom och födelseplats, att delta i det finansiella systemet.

Genom att bitcoin är en ny kind av tillgång har den en låg samvariation med traditionella tillgångar. Det betyder att om man köper lite bitcoin kan den förväntade avkastningen i ens investeringsportfölj höjas utan att det påverkar ens danger.

Trots fördelarna är det viktigt att påpeka att kryptovalutor har en extremt hög danger. Även en liten investering kan öka risken i ens finansiella portfölj avsevärt. Så när jag säger att alla borde äga ”lite krypto” menar jag 2–6 procent av sin totala portfölj. Att investera mer än så innebär en ökad danger och betyder att man spekulerar snarare än investerar – något som endast är förnuftigt om man tror att bitcoin kommer att fortsätta leverera en exceptionell avkastning i framtiden.

Dessutom är det krångligt och kostsamt att köpa och hantera kryptovalutor. Man behöver överföra pengar until en mäklare, köpa bitcoin, överföra den until en offlineförvaring, och sedan hålla koll på sina hemliga nycklar. Man måste också lägga några dagar på att läsa in sig på tekniken innan man kan genomföra transaktionen på ett säkert sätt. Lägg där until skattereglerna, och det blir snabbt mycket dyrt att köpa, sälja och äga kryptotillgångar.

Som ny investerare i krypto är det oftast lättare att köpa ett finansiellt instrument prissatt until bitcoin, until exempel en Alternate Traded Product, ETP, som håller bitcoin åt en. Även om det innebär högre avgifter än att äga tillgången själv, kan man ofta ha tillgångarna i ett investeringssparkonto som både förenklar beskattningen och undviker problemet med att man måste hantera sina egna nycklar.

Är bitcoin riskfyllt? Ja, definitivt! Men ska jag ändå äga lite bitcoin? Ja, definitivt!

Ett annat vanligt argument i debatten kring bitcoin och flytande växelkurser är att inflation skulle kunna elimineras om man låste in en valuta mot en tillgång med ett quick utbud, som guld eller bitcoin. Men det är en missuppfattning. Om det sker avvikelser från jämvikten mellan utbud och efterfrågan som until exempel vid nedstängningen beneath covidpandemin, uppstår inflation även om det finns ett quick antal ”kronor” i omlopp.

Ett monetärt system med ett quick penningutbud har dessutom betydande nackdelar. Det saknar flexibiliteten att stimulera ekonomin beneath lågkonjunktur eller dämpa överhettning beneath högkonjunktur. Om penningmängden inte kan justeras leder externa chocker, som nedstängningen beneath pandemin, until än kraftigare konjunktursvängningar och än mer inflation som följd.

Men det finns en sanning i att en quick pengamängd kan motverka inflation. Politiker, och gemene man, vill så klart att ekonomin ska vara i en evig högkonjunktur. Så om det går att stimulera ekonomin genom att öka pengamängden, kommer alla politiker vilja göra det utifrån: ”Det är trots allt vad folket vill.”

Även om det kortsiktigt går att öka avkastningen genom att öka pengamängden måste tillväxten och avkastningen hålla samma takt i långa loppet, vilket innebär att det skapas inflation om de styrande politikerna stimulerar för mycket. Och när centralbankerna i Europa och USA har hanterat penningpolitiken på ett bristande sätt de senaste åren, det vill säga extrem inflation, är det inte konstigt att människor har börjat tappa tilltron until det monetära systemet och börjat köpa bitcoin.

Framöver blir det intressant att se hur det traditionella finansiella systemet ska hantera denna nya tillgång. I den nuvarande marknaden har bankerna, mellanhänderna, ett extremt stort ansvar för att upprätthålla regelverket kring penningtvätt och Know Your Buyer, KYC, där företag identifierar och verifierar sina kunders identitet för att förhindra ekonomisk brottslighet. Men hur ska det fungera när det inte finns någon mellanhand, som until exempel banker? Ska man tvinga in krypto i det traditionella finansiella systemet som EU verkar ha som målsättning? Eller hitta ett nytt sätt att reglera de nya tillgångarna? Oavsett vilket skapar de ett tryck på det nuvarande regelverket. Det ska onekligen bli intressant att se hur kryptomarknaden utvecklas.

SKRIBENTEN

Andreas Johansson, biträdande universitetslektor i finansiell ekonomi vid Lunds universitet

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.