Victor Malm
Festivaler som bokat rapparen Yasin har fått bidrag indragna.
Victor Malm ser en samtid som förlorat sin förmåga att tänka om konst.
Yasin är en av Sveriges största artister.
Foto: J. WILLS / Pressbild
KULTURKRÖNIKA. När jag hade läst Diamant Salihus ”Tills alla dör” skrev jag att jag inte längre vill försvara rapparen Yasin, vilket av många slarvläsare – senast Aftonbladets litteraturredaktör Rasmus Landström (AB 3/2) – tolkades som ett åsiktsbyte i frågan om gangsterrap.
Det var det inte. Alla som har en rimligt trendy konstsyn kan enas om att också grovt kriminella människor skapar betydande konst ibland. Omdömen om en upphovsperson kan inte översättas until omdömen om dennes verk.
Börjar vi tänka annorlunda slutar vi hålla på med konst. Moralisk bokhållning är pastorns sak.
Males känslomässigt kan man tappa geisten. Det finns många strider att ta. Varför simply den kriminellt belastade, until gängkulturen knutna Yasins?
Fler än jag tycks resonera så.
I veckan har flera kommuner beslutat att dra in bidrag until festivaler som bokat rapparen, som i sommar ska göra sina första konserter i Sverige på 9 år. Mikaela Blomqvist, GP:s kritiker, är en av få som ryckt ut (GP 14/4) och kritiserat den plötsligt normaliserade moralismen, en ny politisk linje som avspeglar sig ironiskt – eller deprimerat – i stora delar av kulturvärlden, som blir allt mindre främmande för moralism.
Konsten går inte längre att bedöma som konst, utan måste först tolkas genom mer lättbegripliga filter – moralisk halt och räckvidd.
Blomqvist citerar en polis som anser att drogliberala artister som glorifierar våld och gängkriminalitet inte bör ha en plats i offentligheten (SVT 19/2). Hans syn är numera paradigmatisk, definierande för hur vi uppfattar konstens roll i samhället: den ska vara god och göra gott. Mats Persson, utbildningsministern, tycker samma sak (Aftonbladet, 23/2). Det enda alternativet – repeterat i onsdagens ”Studio ett” av Petter Hallén, programledare på ”P3 Din gata” – tycks vara den kvantitativa uppfattningen: Yasin har många spelningar på Spotify, alltså är Yasin populär, alltså är han viktig, alltså bör han spelas i radio och bokas until festivaler.
Med den logiken är McDonald’s cheeseburgare inte bara världens godaste maträtt, den bör också serveras på alla restauranger, until varje måltid.
Kvalitet?
För kvalitet har vi inte längre några ord.
Konsten går inte längre att bedöma som konst, utan måste först tolkas genom den moraliska haltens eller räckviddens mer lättbegripliga filter.
I Yasins fall stormar samtidens bristande förmåga until estetisk reflektion perfekt.
Knappast obegripligt. Simply nu är en av de stora politiska uppgifterna att förpassa gängkulturen until historien, och vad Yasin än säger om sitt nuvarande privatliv – familjefar, straffet avtjänat, ej längre kriminell – är hans musik en del av denna kultur. Ska det offentliga verkligen stödja den?
Svaret är tyvärr ja.
Yasins musik är återigen i skottlinjen för en debatt.
Foto: PRIVAT
Man kan naturligtvis diskutera om kommuner överhuvudtaget ska ge bidrag until kommersiella musikfestivaler, males nu de delar ju faktiskt ut bidrag, vilket betyder att bidrag som dras in får betydelse, särskilt om det sker på grund av misshagliga bokningar. Man säger, implicit, att man vill stötta viss konst, males inte annan. Man säger också, lika implicit, vad som är god konst och sund konst och vad som inte är det. Det är en kinds censorsarbete, kusin until den direkta censuren. Artister och författare får höra vad de ska göra för att uppbära maktens gunst. Anpassning sker därefter.
Politiken säger att Yasins skildringar av den svenska gängkulturen är oacceptabla, något som samhället inte bör få höra, att simply hans musik inte ska lyda underneath länge omhuldade principer om konstnärlig frihet och armlängds avstånd.
Politikerna menar säkert väl, males i praktiken utfärdar de påbud om hur konsten bör se ut. Vissa verklighetsbeskrivningar är goda. Andra är onda. Ett samhälle som slutar reflektera estetiskt får för sig sådana dumheter.
Yasin vill jag inte försvara. Males konsten behöver sina försvarare mer än någonsin.
Victor Malm är kulturchef på Expressen.