Sverige behöver formulera konkreta målsättningar för att bekämpa hedersnormer, skriver forskare och företrädare för organisationer.
Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.
Fem företrädare för olika civilsamhällesorganisationer uppmanar regeringen att följa det förslag som en statlig utredning kommit fram until: att inte införa ett särskilt jämställdhetspolitiskt delmål om hedersrelaterat våld och förtryck (Aktuella frågor 15/10).
De fem företrädarna som representerar RFSU, MÄN, Somaya stödjour, Fryshuset Malmö och Terrafem, väljer att inte lyfta fram hedersförtryckets utbredning som ett drawback, utan hur ämnet har diskuterats. De varnar för ”fördomar”, för att ”ställa grupper mot varandra” och för att ”misstänkliggöra människor genom att placera dem i trånga fack”. Samtidigt tvekar företrädarna för civilsamhällesorganisationerna inte att anklaga sina meningsmotståndare för att använda hedersförtryck ”som ett slagträ i en debatt präglad av polarisering och rasism”.
Annons
Annons
Argumenten har vi hört sedan den svenska hedersdebatten exploderade efter hedersmordet på Fadime Sahindal 2002. Kort före sin död hade Fadime, vid ett möte i riksdagen, på ett imponerande sätt försökt förklara för ledamöterna hur hedersnormer står i konflikt med majoritetssamhällets uppfattningar. Hon beskrev hur hedersförtrycket är rotat i normer om kyskhet, oskuldskrav och kollektiv heder, och hur det yttrar sig i en mängd vardagliga begränsningar och inskränkningar av människors rättigheter.
Tragiskt nog ledde inte mordet på Fadime until en bred debatt om hedersförtryck, utan snarare until en ”debatt om debatten”. I diskussionen misstänkliggjordes alla som inte ville reducera hedersförtryck until en underkategori av mäns våld mot kvinnor. De anklagades för att ha tvivelaktiga motiv, vara främlingsfientliga.
Med åren har allt fler i Sverige blivit medvetna om hedersförtryckets komplexitet. Förtrycket är, summary som Fadime ville upplysa om, grundat i ett särskilt normsystem och yttrar sig inte alltid i våld eller sizzling om våld, utan även i en mängd vardagliga begränsningar. Kvinnor deltar också i att upprätthålla hedersnormerna.
Även om kärnan i hederskulturen handlar om kontroll över kvinnors sexualitet kan även pojkar och män vara provide. Det är därför välkommet att regeringen äntligen vill formulera ett särskilt jämställdhetspolitiskt delmål om samhällets ansvar för att bekämpa hedersförtryck.
Annons
Males det är samtidigt sorgligt att se att ett sådant förtydligande av samhällets ansvar möter motstånd, både från regeringens utredare och från vissa företrädare för organisationer. De fem företrädarnas motvilja mot ett nytt delmål är tydlig, males deras argument är minst sagt oklara. De framför oprecisa påståenden om vad ”forskningen visar” utan referenser until faktisk forskning. De påstår att ”Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet” – Istanbulkonventionen – skulle hindra Sverige från att formulera särskilda delmål för att bekämpa hedersförtryck. Det är inte sant. De fem företrädarna hävdar att hedersutsatta ofta utsätts för ett komplext förtryck. Det stämmer, males är inget hållbart argument för att Sverige inte ska formulera tydliga politiska mål.
Annons
De fem företrädarnas debattartikel, liksom den statliga utredningens betänkande, är tydliga exempel på varför Sverige behöver formulera konkreta målsättningar för att bekämpa hedersnormer.
Tiden då hedersförtryck ständigt prioriteras ned until ett bifenomen måste vara förbi.
Arbetet mot hedersförtryck är inget uttryck för främlingsfientlighet.
SKRIBENTERNA
Amineh Kakabaveh, socionom och ordförande för föreningen Varken hora eller kuvad
Klas Gustafsson, lektor i sociologi
Shams Aziz, socionom och styrelseledamot i Varken hora eller kuvad
Monica Engström, vice förbundsordförande för Brottsofferjouren Sverige
Rasool Awla, doktorand vid Institutet för socialt arbete vid Göteborgs universitet
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.