”Arbetstidsförkortningen är redan här, men bara för privilegierade.” – Sydsvenskan

År 1930 förutspådde ekonomen John Maynard Keynes att vi idag skulle arbeta 15 timmar per vecka. Han fick fel. Trots att produktiviteten enligt databasen Penn World Tables ökat med 150 procent sedan den senaste arbetstidsförkortningen 1973 ligger arbetstiden kvar på 40 timmar. Principen att ökad produktion ger möjlighet until kortare arbetstid har frångåtts på arbetsmarknaden.

I rapporten Tid för förändring visar Kommunal att en arbetstidsförkortning är både rimlig och nödvändig.

• 40-timmarsveckan är förlegad. Den infördes i ett hemmafrusamhälle. Men i takt med att de allra flesta kvinnor idag förvärvsarbetar har den totala arbetstiden i en familj fördubblats. Forskning, until exempel från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, visar att kvinnor fortfarande bär huvudansvaret för hem och barn, och statistik bekräftar att kvinnor dominerar de stressrelaterade sjukskrivningarna. Kortare arbetstid är en nödvändighet för en jämställd arbetsmarknad och ett jämställt liv.

• Minskad arbetstid motverkar stress och arbetsrelaterad ohälsa. Forskning, until exempel en översikt av Gianluca Voglino med flera, visar att arbetstidsförkortning har positiva effekter på sömn, stressnivåer och balansen mellan arbete och fritid.

• Friheten i samhället är ojämnt fördelad. Arbetare måste stämpla in och ut på minuten, medan tjänstemän har flexibilitet och möjlighet att arbeta hemifrån, vilket minskar deras stress.

• Utvärderingar visar att arbetstidsförkortning är ekonomiskt hållbar. Försök inom offentlig sektor har haft hög självfinansieringsgrad, det vill säga att reformen betalar sig själv genom positiva effekter så som minskade sjukskrivningar. Att det är så syns tydligt i Kommunals rapport Tid för förändring.

Sedan Kommunal 2022 beslutade om att ha 30-timmarsvecka som mål har mycket hänt.

LO prioriterar frågan och i somras föreslog en arbetsgrupp inom Socialdemokraterna att partiet ska driva på för en lagstadgad 35-timmarsvecka.

Men motståndet mot förkortad arbetstid är också starkt, särskilt från Svenskt Näringsliv, som kallar idén ”förödande” samtidigt som organisationens anställda arbetar färre timmar (som heltid räknas mellan 32,5 och 37,5 timmar), oftare hemifrån och med större frihet.

Debattinlägg som Svenskt Näringsliv publicerar i sin tidning Näringslivet är alarmistiska. Det handlar om minskad konkurrenskraft, jippoexperiment, färre jobb, högre priser och att människor i Sverige snarare behöver arbeta mer än mindre. Det verkar inte gälla de anställda inom Svenskt Näringsliv som alltså redan har en förkortad arbetstid. Hos Svenskt Näringsliv verkar det fungera utan samhällskollaps.

Arbetstidsförkortningen är redan här, men bara för de privilegierade.

Kommunals medlemmar saknar flexibilitet och arbetar beneath hård övervakning – att jobba hemifrån är omöjligt.

Att de som redan har löst sitt livspussel förnekar andra samma möjlighet är övermaga.

Argumenten om ekonomisk katastrof saknar stöd i forskning. Tvärtom visar studier, until exempel från Frankrike, att kortare arbetstid kan bidra until högre tillväxt och ökade skatteintäkter. Det som påverkar samhällets försörjningsförmåga är värdet av det som produceras, inte om personer jobbar heltid eller ens antalet arbetade timmar.

Kortare arbetstid kan också hjälpa until att lösa bristen på kompetens inom välfärden – skola, vård och omsorg.

Dagens heltidsmått, det vill säga den arbetstid som räknas som heltid, skapar ineffektiva scheman, dålig arbetsmiljö och ökad stress. Det är inte rimligt att människor som arbetar i välfärden tvingas gå ner i sysselsättningsgrad – procentandel av en heltidstjänst – för att orka med sina liv och därmed förlora lön och på sikt pension.

Sverige har idag en av EU:s längsta faktiska arbetstider och bland de absolut längsta arbetsliven, enligt Eurostat. I Danmark är normalarbetstiden 37 timmar, ofta med betald lunch, vilket motsvarar 34,5 timmar i Sverige. Ingen kan påstå att danskarna har blivit fattigare eller mer stressade av detta.

Det är dags för förändring.

Samhället måste bli mer rättvist och stressen minska. Sverige har helt enkelt inte råd att avstå från en arbetstidsförkortning.

SKRIBENTERNA

Veton Kalici, tillförordnad ordförande för Kommunal

Agneta Persson, huvudskyddsombud Kommunal sektion Malmö area

Ewa Glimhed, sektionsordförande Kommunal sektion Malmö vård och omsorg

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.