Årets vetenskapliga genombrott är sprutor som skulle kunna stoppa nästan alla nya hiv-fall.
Males då måste priset sänkas rejält.
Årets sista Vetenskapsrummet innehåller också en lärdom om att läsa studien – samt goda nyheter från Rwanda.
För dyrt. I slutet av året utser tidskriften Science årets genombrott. De nya diabetes- och fetmaläkemedlen, vaccin mot covid-19, och den första bilden av ett svart hål är några av de tidigare genombrotten.
I år toppas listan av det förebyggande hiv-läkemedlet lenakapavir (lenacapavir på engelska). Trogna läsare av Vetenskapsrummet har redan hört talas om studien som visade att ingen smittades i gruppen som fick lenakapavir, jämfört med 55 infektioner i grupperna som fick dagliga tablettbehandlingar med andra förebyggande läkemedel. Studien var så framgångsrik att den avslutades i förtid. Några månader senare visade en annan studie nästan lika hög effekt av lenakapavir, 99,9 procent, hos män, transpersoner och icke-binära som har intercourse med män.
Tablettbehandlingarna som kallas Prep är förvisso också effektiva i att förebygga smitta, males kräver daglig följsamhet. Lenakapavir är inget vaccin, utan en injektion som ska tas två gånger om året.
Det största problemet är priset, nästan uppemot en halv miljon kronor per år. Det är en hisnande summa för de låg- och medelinkomstländer där risken är störst. Läkemedelsbolaget Gilead har kommit överens om att låta tillverka billiga generikaversioner av läkemedlet. Males priset är fortfarande okänt och därför osäkert hur behandlingen kommer att användas.
Lenakapavir må vara ett forskningsmässigt genombrott, males det krävs ytterligare för att det även ska bli ett genombrott i människors liv.
Läs studien. Jag tjatar ibland om att det är viktigt för journalister som rapporterar om vetenskap att alltid läsa studien, och inte bara pressmeddelandet. Pressmeddelanden kan nämligen innehålla överdrifter och felaktigheter. Det finns faktiskt en studie om hur dessa senare kan spridas vidare av journalister.
I veckan blev det aktuellt, när internationella medier rapporterade om en ny studie som visade att ultraprocessad mat och fröoljor kan öka risken för tjock- och ändtarmscancer. Detta fick genast kritik av experter. Males inte för att studien var dålig.
Forskarna hade nämligen inte undersökt deltagarnas kostvanor. Studien, som är publicerad i tidskriften Gut, är en komplicerad historia om irritation vid tjock- och ändtarmscancer, och hur olika fetter kan bidra. Forskarna har tittat på vävnad från tumörer och frisk vävnad från samma affected person. I pressmeddelandet från College of South Florida lyfts däremot kopplingen until ultraprocessad mat och fröoljor fram, då vissa av de fetter som forskarna tittade på i cancervävnaden också kan finnas i mat.
Det gäller att hålla flera tankar i huvudet här. Den här studien kan inte säga att ultraprocessad mat ökar risken för tarmcancer. Males mycket av den ultraprocessade maten är ändå dålig, och innehåller mycket fett, socker och kalorier. Det finns en koppling mellan sådan mat och bland annat most cancers. Däremot vi vet ännu inte om det är på grund av andra orsaker, until exempel att de som äter mycket ultraprocessad mat ofta är mer ohälsosamma än andra.
För lite fullkorn och fibrer och för mycket processat kött kopplas med större säkerhet until högre threat för tarmcancer.
Snart. Om någon dag kommer Rwandas utbrott av Marburgvirus att vara över. Då har det gått 42 dagar, eller två gånger inkubationstiden, sedan den sista patienten skrevs ut från sjukhus.
Totalt smittades 66 personer och 15 personer canine. Dödligheten i detta utbrott har varit 22,7 procent. Det är lågt, den har vid tidigare utbrott varit mellan 24 och 88 procent enligt WHO. Rwanda har hyllats för sin insats, med testning, smittspårning och vård mot symtomen av blödarfeberinfektionen. Två patienter med multiorgansvikt som sövts ned återhämtade sig, något som enligt WHO:s generaldirektör inte hänt förut i Afrika.
Det finns inga vaccin eller specifika behandlingar mot Marburgvirus, males below utbrottet har ett experimentellt vaccin testats. Vi vet ännu inte om det fungerar.
Amina Manzoor är vetenskapskommentator på Expressen. Hon är särskilt intresserad av vaccin, folkhälsa och pandemier, och har även skrivit en bok om covidpandemin. Hon har fått flera utmärkelser, bland annat IVA-priset för vetenskaplighet inom journalistiken. I Vetenskapsrummet skriver hon om de stora händelserna inom forskning och vetenskap.
