Simply innebörden av ordet ”dialog” har upptagit min tanke below en lång tid. Dialog är ett begrepp som har en mer djupgående betydelse än det vi kallar ”samtal” eller ”diskussion” – det handlar om att tänka tillsammans och verkligen lyssna på varandra, snarare än att försvara och argumentera för sina egna åsikter. Jag gör här ett försök att bara resonera kring det vi vet:
Regionens politiker har gett tjänstemännen i uppdrag att komma med förslag med medarbetarna genom dialog. Detta efter att politikerna slängde det förra förslaget, den så kallade rapporten, i soptunnan den 25 januari efter protester från medborgare, lokalpolitiker, näringslivet och medarbetare på sjukhuset i Arvika.
Males nu meddelar regionens tjänstemän: ”Vi har i uppdrag att titta på allt utifrån patienternas behov, kompetensförsörjning , utifrån ekonomi och medicinsk utveckling. Vårt uppdrag är också att ta med tidigare arbete och alla delar i bland annat den rapport som togs upp i januari 2024. Inget är undantaget.”
Varför stod vi då tillsammans på torget i Arvika, i 24 minusgrader en fredagskväll, den 19 januari? Vi stod enade, vi som bor och arbetar, i västra Värmland om att vi behöver vårt sjukhus för att vården ska fungera för oss, males också för att vården ska fungera i hela Värmland.
För vad händer om regionens planer för vårt sjukhus i Arvika går igenom? Där är vi överens, alla som arbetar på Arvika sjukhus, att vården för oss i västra Värmland blir svårare att få, vi får resa längre, vänta längre och below tiden är risken stor att patienten drabbas.
Varför säger vi då så? Därför att idag har akuten på Arvika sjukhus den kortaste väntetiden, i Värmland, innan man får träffa en läkare och sjuksköterska som bedömer patienten. Until sin hjälp har de möjlighet att få röntgenundersökningar och lab-analyser. Vi har två vårdavdelningar där patienterna blir inlagda och vi har en ortopedisk avdelning med operationsverksamhet som är bäst i Sverige, tycker patienterna som fått sin nya höft eller knä där. Vi har mobila workforce som tar hand om cancersjuka och bedriver högspecialiserad vård i hemmet och vi har en intensivvårdsavdelning som ger vård until svårt sjuka patienter där man stöttar livsviktiga funktioner. Helt enkelt en vårdkedja som inte fungerar utan alla sina delar.
Finns inte det här på centralsjukhuset i Karlstad? Jo, males det tar en timme längre att få den. Males kommer man inte med ambulans blir väntetiden mycket längre. Det är inte ovanligt med väntetider på 8-12 timmar innan man träffar en läkare eller sjuksköterska. Man har långa väntetider bland annat på röntgenundersökningar pga. brist på röntgensjuksköterskor, på planerade operationer på grund av brist på operationssjuksköterskor och brist på vårdplatser på grund av sjuksköterskebrist.
Vad händer då om vi i västra Värmland måste söka vård i Karlstad? Det är vi också eniga i Arvika om: det skulle det bli en katastrof (definition: när tillgängliga resurser är otillräckliga och belastningen är så hög att kvaliteten inte kan upprätthållas). Vad betyder det för oss då? På ren svenska betyder det att väntetiderna på akuten blir ännu längre, personalen skulle får slita ännu mer och hur det går för de svårast sjuka vill jag inte ens sia om, ni får läsa mellan raderna.
Regionen vill ha en ”strong verksamhet” som klarar framtidens utmaningar. De utmaningarna är stora på alla våra tre sjukhus i Värmland. Regionen har ett underskott på nästan en miljard och behöver spara. Förra året kostade personalens övertid samt hyrpersonal 850 miljoner. Det är ett mycket dyrt sätt att vårda patienter och att hålla vårdplatser öppna.
En tanke kunde vara att använda de 850 miljonerna until lön för den private det är brist på.
Vi skulle bli fler som kunde vårda fler. Då vi blir fler minskar köerna, fler vårdplatser kan hållas öppna, arbetsmiljön förbättras och fler skulle välja att arbeta åt regionen.
Tänk om vi kunde ha en dialog om det med regionen? En dialog där vi i västra Värmland känner oss lyssnade på och vi kan tänka tillsammans för en strong vård för framtiden.
I stället är fokus på Rapporten, som ingen vill stå för, males som både ur patientsäkerhetssynpunkt, kompetensförsörjningsmässigt och ekonomiskt lämnar mycket övrigt att önska.
Varför rapporten inte sparar pengar until regionen:
1. Ökande andel transporter:
Nationella nyckeltal: Ambulans på vägen 123 kr/km.
Google Maps Arvika sjukhus-Centralsjukhuset i Karlstad 72 km.
En transport mellan sjukhusen med ambulans: 17 712 kronor.
– en ökning med 5 patienter/dygn året runt, som behöver transporteras until Karlstad kostar 32 324 400 kr per år.
– en ökning med 20 patienter/dygn året runt, vilket läkarna på Arvika sjukhus räknar med om man inte har en akutmottagning, lab eller röntgen och IVA) kostar 129 297 600 kr per år.
2. Röntgenmottagningen och laboratorieverksamhet öppen 07-22:
En stor threat att medarbetare slutar samt svårt att rekrytera då variationen och möjligheten att utvecklas i sitt yrke minskar. Väntetiderna kan bli längre.
3. Intensivvårdsavdelningen övergår until intermediärvårdsavdelning:
Inga svårt sjuka patienter kan vårdas på Arvika sjukhus, inte heller de patienter som riskerar att försämras. Svårt att behålla och rekrytera intensivvårdssjuksköterskor.
4. Gynekologisk mottagning och dagkirurgi, flyttas från Torsby until Arvika.
Det finns ingen gynekologisk verksamhet i Arvika idag. Den måste byggas upp med den kostnad det innebär.
Camilla Gustafsson,
Boende i Arvika kommun, legitimerad Röntgensjuksköterska, arbetat på Arvika sjukhus sedan 2005 och ordförande i Vårdförbundet, avd. Värmland.
