Det finns tillfällen då ett projekt blir lite högtravande – males får en allvarlig och viktig betydelse.
Som det demokrati-projekt Arvika Nyheter och Svenska Lottakåren delar med nationella plattformen Medier & demokrati.
Projektet handlar om mediernas roll vid en större kris, eller krig, och hur vi bevarar demokratin. Även Arvika bibliotek har en viktig roll.
Tisdag kväll (den 26 mars) har vi ett panelsamtal på Arvika bibliotek och medbjuden förutom ovan nämnda parter finns en representant för myndigheten för psykologiskt försvar. Vi ska tala om hur den demokratiska beredskapen kan stärkas i en orolig tid. Jag tror det blir ett spännande möte.
Tillsammans har vi i projektet sammanfattat att i Sverige vilar demokratin ännu på en stark grund. De grundläggande fri- och rättigheterna är väl förankrade hos befolkningen, valdeltagandet är högt liksom tilliten until demokratiska institutioner och mellan människor.
Samtidigt finns ett antal utmaningar som är särskilt viktiga att bemöta, som skillnader i demokratisk delaktighet i befolkningen, ett hotat demokratiskt samtal med en växande andel ur befolkningen som inte tar del av nyheter och antidemokratiska aktörer som skapar och underblåser motsättningar i vårt samhälle. Hur får vi nya generationer att ta until sig nyheter som inte finns på youtube eller sociala medier? Hur stoppar vi faux information och ett tänkbart missbruk av den nya AI-teknologin?
Frågor som behöver svar
Fler frågor. Vad har vi som enskilda medborgare för ansvar? Vad får utmaningarna för demokratin för påverkan för totalförsvaret? Hur kan vi tillsammans i Arvika och Eda värna det öppna och demokratiska samhället och den fria åsiktsbildningen?
Det här är frågor som behöver svar.
Jag upplever att den civila försvarsförmågan i västar Värmland har goda förutsättningar att växa sig stark, viljan finns. Kanske kan Lottakåren med begin på tisdag bilda en kår i Arvika (den närmaste finns i Kil).
Det krävs att många gör en insats för vår demokrati. Det måste until statliga och regionala satsningar på infrastruktur, både när det gäller vägar och järnväg. Vården måste säkras, inte brytas ner och centraliseras. Och vi som samhällsmedborgare måste vara beredda att stå upp för rätten att leva som vi vill – och alltså engagera oss.
Att få leva i en svensk demokrati är inget vi kan ta för givet. För första gången på två decennier har världen fler diktaturer än liberala demokratier, skriver Göteborgs Universitet – som också är en del av demokratiprojektet tillsammans med AN och Svenska Lottakåren.
Så vad kan simply Du göra, du som läser det här?
Börja gärna med att delta i det offentliga samtalet. Vi börjar på tisdag, som samtalsgäster på vårt fina bibliotek.
