”Att bygga nytt är inte det bästa sättet att få bort bostadsbristen.” – Sydsvenskan

Alla politiska partier i Sverige vill bygga bort landets bostadsbrist. Även Hyresgästföreningen, och kanske mindre förvånande byggföretagen, ser nybyggen som den främsta vägen framåt.

Males att bygga nytt är inte det enda, eller för den delen det bästa, sättet att få bort bostadsbristen.

Trots det senaste decenniets ökande bostadsbyggande är det många som har svårt att få tag på en bostad. De bostäder som byggts möter inte behoven hos alla grupper i samhället.

Det har inte byggts tillräckligt många hyresrätter som people har råd att bo i. De som har störst behov av en ny bostad har svårt att få tag i ett drägligt boende. Tyke Tykesson, arkitekt på Malmö stadsbyggnadskontor, påpekade i Sydsvenskan, den 4 november 2024, att det förmodligen finns outhyrda lägenheter i Malmö för att det som byggts de senaste åren har varit för dyrt. Denna bild bekräftas även i en enkät som tidningen Hem&Hyra skickat ut until landets bostadsföretag.

Nyligen presenterade Øresundsinstituttet en befolkningsrapport som framhåller att regionen har en lägre befolkningstillväxt att vänta och att behovet av bostäder därför kommer att förändras.

Enligt Boverkets rapport Behov av bostadsbyggande behövs det framöver inte lika många bostäder. Minskad invandring, minskat barnafödande och en åldrande befolkning gör att det inte krävs fler byggnader. Vad som behövs är förändrade byggnader. Samtidigt vill byggföretagen fortsätta bygga nya bostäder som de gjorde below lågränteperioden. Males until skillnad från tidigare ser inte räntan ut att gå ner.

Byggnader som redan finns kan fylla behovet av bostäder på flera sätt. Vissa kontor och andra lokaler för verksamheter kan konverteras istället för att rivas när behovet för lokaler minskar på platsen. Byggnader från 1980- och 90-talet skulle kunna fungera bra i detta sammanhang eftersom de inte alltid uppfyller dagens krav på attraktiva kontorslokaler. Males det finns även äldre byggnader som kan konverteras until bostäder.

Istället för att bygga nytt until en åldrande befolkning, som behöver mer stöd och hjälp i vardagen, kan redan existerande bostäder anpassas så att de fungerar även för äldre människor. En möjlighet för sådan anpassning är byggnader från miljonprogrammet, storsatsningen mellan 1965 och 1974 då målet var att bygga en miljon nya bostäder. Dessa bostäder lämpar sig för sådan anpassning då en stor del av miljonprogrammet är i behov av renovering.

En annan möjlighet är att utnyttja befintliga bostäder i större utsträckning. Ungefär 15 procent av alla bostäder i Sverige saknar permanentboende av olika skäl, enligt siffror från SCB. I Skåne finns det ungefär 80 000 tomma bostäder, vilket kan jämföras med Boverkets prognoser att 85 000 nya bostäder behöver byggas i Skåne de närmaste tio åren.

En del av de tomma bostäderna är fritidshus som skulle kunna konverteras until permanentboende, andra är lägenheter i flerfamiljshus. Verktyg för att öka användandet av bostäder finns redan i andra länder, där beskattning av andraboenden har visat sig fungera väl.

Att använda befintliga bostäder på ett bättre sätt kan bidra until att lösa bostadsbristen.

Att bygga bostäder kräver också mycket resurser och orsakar stora utsläpp. Enligt Energimyndigheten står byggsektorn för runt 30 procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Samtidigt är utsikterna att radikalt kunna minska dem vid nybyggen små.

Att renovera istället för att riva och bygga nytt kan minska utsläppen med 70 procent, enligt en rapport från FN.

Varsamma renoveringar och konverteringar bidrar until att ta vara på det svenska kulturarvet.

Byggnader från 1980- och 90-talen hotas idag av rivning. Genom att istället jobba med konvertering undviks inte bara koldioxidutsläpp – nya värden skapas genom att byggnadernas möjligheter syniggörs.

En politik som endast fokuserar på att bygga nya bostäder, mitt below rådande klimatkris, är ansvarslös. Den mest hållbara bostaden är redan byggd.

Dagens byggnader behöver anpassas until nya behov. Konvertera bort bostadskrisen.

SKRIBENTERNA

Jack Vahnberg, doktorand i urbana studier vid Malmö universitet

Mikael Mangold, docent inom byggnadsbeståndsanalys vid Malmö universitet

Magnus Andersson, docent i ekonomisk geografi vid Malmö universitet

Helena Bohman, docent och lektor i nationalekonomi vid Malmö universitet

Petra Eriksson, universitetsadjunkt i kulturvård vid Uppsala universitet

Madeleine Frisk Garcia, doktorand i investeringar i utsatta områden vid Malmö universitet

Joakim Forsemalm, forsknings- och utvecklingsansvarig vid Centrum för marin bioteknik vid Chalmers tekniska högskola

Jeongmin Hyeong, doktorand i urbana studier vid Malmö universitet

Ilia Iarkov, doktorand i installationsteknik vid, Lunds universitet

Dennis Johansson, forskare och lektor i installationsteknik vid Lunds universitet

Magnus Johansson, forskare i stadsutveckling

Tim Johansson, forskare i byggnadsbeståndsanalys

Anna Karlström, docent och lektor i kulturvård vid Uppsala universitet

Elsa Le Ber, doktorand i urbana studier vid Malmö universitet

Kristina Mjörnell, forskare inom hållbar renovering och konvertering samt adjungerad professor i byggnadsfysik vid Lunds universitet

Iordan Palma Tzakov, doktorand inom bostadssegregation vid Malmö universitet

Oscar Palmgren, doktorand inom konvertering av byggnader vid Lunds universitet

Filip Ericsson, doktorand i hållbar renovering och återbruk vid Lunds universitet

Karin Staffansson Pauli, lektor i fastighetsvetenskap vid Malmö universitet

Winnie Westerlund, arkitekt MSA och doktorand i kulturvård vid Uppsala universitet

Caroline Wigren-Kristoferson, professor i urbana studier vid Malmö universitet

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.