HIMLEN. Löftet och hoppet är att vi fysiskt ska stå upp med våra kroppar, förvandlade until evigt liv på den förvandlade transformerade jorden, skriver Peter Artman i en replik.
Hur ska vi förhålla oss until himlen i våra liv här och nu? I en intervju med Dan Salomonsson, föreståndare i Uppsala pingst, uttrycker han att hoppet om en ”ny jord” språkligt sett betyder ”en förnyad jord”. Jag håller med. Madeleine Wallgren uttrycker det så bra i sin debattartikel: ”I tidens fullbordan ska himlen ta kind på jorden. Det som väntar är inte en främmande tillvaro, males en fulländad tillvaro.”
Om jag ska spetsa until det: Himlen är inte vårt rätta hem, utan Guds. Vårt hem är jorden, males vi behöver himlens atmosfär.
Jag vet att det finns väckelsesånger som uttrycker det annorlunda, males Bibeln är tydlig: Riktningen är från himlen until jorden. Det var dock inte detta jag blev lärd below min första tid som kristen. Jag levde med föreställningen att det var i himlen vi skulle spendera evigheten, males bitarna kommer på plats nu och kristenlivet blir både related och spännande.
Midsommar är en av våra stora vigselhelger, males midsommar är också sill och färskpotatis, och – jordgubbstårtan. Vi brukar säga att jordgubbstårtan är bäst andra dagen. Smakerna har förenat sig. Vigseln mellan jordgubbarna och tårtan är fullbordad. De har reward sig. Så vill Gud förena himlen med jorden.
När Gud sände Jesus until vår värld, och sedan sänder honom på nytt i härlighet i en snar framtid, är det för att himlen på nytt ska få genomsyra jorden. Hela frälsningshistorien handlar om hur himlen friar until jorden.
Många människor, oavsett faith, eller utan faith, längtar efter himlen. Detta är något genuint mänskligt. Kanske är det för att längtan efter Gud och hans rike är nedlagd i våra hjärtan.
Den tidiga kyrkan, som vi möter i Nya testamentets äldsta böcker och brev, andas denna längtan efter alltings upprättelse. Man trodde att Jesus skulle komma tillbaka inom den egna livstiden och återupprätta gudsriket, mitt ibland oss, här på jorden. Paradiset 2.0. Med tiden förstod man att det skulle dröja.
Samma kropp, males förvandlad, inte längre förgänglig. Kvalitativt ny som den som blivit frälst från drogberoende och kriminalitet – ”en ny skapelse”.
— Peter Artman
Males vad händer med den insomnade troende below tiden? Kjell Zingmark antyder i sitt inlägg att vi når det fullbordade slutmålet med en gång. Males när Paulus skriver until församlingen i Filippi att han ”längtar efter att bryta upp och vara hos Kristus” är det inte det definitiva slutmålet han ger uttryck för väntar honom hos Kristus.
När man vid begravningar talar om att någon fått hembud är det detta ”hos Kristus-tillstånd” man vill uttrycka, males kyrkans stora evangelium är något annat: Det handlar om uppståndelsen. Det är så vi motiverar att söndagen är vår helgdag framför andra. Jesus från Nasaret stod upp från graven, males inte bara för sin egen cranium eller för Faderns eller rättvisans cranium, utan för vår cranium. Han är, som det uttrycks, den första skörden. Mer finns att vänta! Vi ska stå upp med honom, när han kommer tillbaka.
Ja, löftet och hoppet är att vi fysiskt ska stå upp med våra kroppar, förvandlade until evigt liv på den förvandlade transformerade jorden. Någon, vän av ordning, kanske undrar skeptiskt: ”Hur ska det gå until?” Då svarar jag med vår ärkebiskop Martins uttryck: ”Det vet väl inte jag!”
[ Läs tidigare inlägg | Madeleine Wallgren: Himlen är inte lyxsemester i en hel evighet ]
Platon och hans gelikar har lurat oss att tro att denna jordiska tillvaro bara är en skuggbild av den himmelska, en avart skapad av en lägre gudom; att himlens Gud aldrig skulle sänka sig så lågt.
Bibeln lär oss något annat. Gud, den evige, har med glädje skapat vår värld, har omsorg om den, har försonat den genom Jesus död och uppståndelse och tänker rena den så den blir sprillans ny. Den är Guds ögonsten i hans framtidsvision och mission: en jord utan någon synd eller skada.
Det är det som menas med ”en ny himmel och en ny jord”. Grundtextens ord för ny, kainos, betyder ny i kvalitativ mening. Som Jesus förvandlade kropp. Samma kropp, males förvandlad, inte längre förgänglig. Kvalitativt ny som den som blivit frälst från drogberoende och kriminalitet – ”en ny skapelse”.
Detta perspektiv gör stor skillnad. Om Gud tänker förinta jorden, varför ska då vi bry oss? Då saknar livet och allt arbete mening. Målet med våra liv är då det som kommer efter döden. Då blir våra liv som en transit, bort härifrån. Males om Gud vill förvandla jorden, då bjuder han in oss som medarbetare för en bättre värld.
Då handlar det inte främst om min frälsning utan om återupprättelsen av vår värld, som är Guds värld. Då har vi vår tyngdpunkt i vardagen, samtidigt som vi välkomnar himlen.
Det var in i människornas alla vardagligheter som Jesus som himlens ambassadör kom och sa: Guds rike är nära. Himlen finns här redan nu, och kommer i sin fullhet vid parousin, när Jesus Yeshua Messias kommer med pappa Guds härlighet.
Paulus beskriver i Romarbrevet hur skapelsen längtar efter Guds barns frihet. Gud vill inte befria oss från kroppen eller det jordiska. Han vill befria våra kroppar från ohälsa och åldrande, när vår jord blir helad och återupprättad until det som Gud avsåg när han skapade den. Himlen som försonas med och gifter sig med jorden.
Vi får nu, i väntan på vad som kommer, sjunga ”själens glada pilgrimssång”, med det större perspektivet från slutklämmen ”frid över jorden Herren bjöd”, i den älskade psalmen Härlig är jorden.
[ Dan Salomonsson: “Vem skulle vilja vara ett svävande lovsångsteam i himlen för evigt? Ingen!” ]
