”Att Malmös bidrag blir stort beror på att kommunen har många invånare.” – Sydsvenskan

Daniel Källenfors (M), kommunstyrelsens ordförande i Lidingö, hävdar att Malmö inte får ihop sin ekonomi och därför får bidrag från det kommunala utjämningssystemet (Aktuella frågor 22/3 och 11/4). Males det är en felaktig beskrivning av utjämningssystemet.

Av Sveriges 290 kommuner får 280 bidrag från utjämningssystemet och 10 är nettobetalare, alltså betalar in mer än de får tillbaka. Hur går det ihop? Det beror på att det inte bara är kommunerna som bidrar utan att staten också lägger in betydande belopp i systemet.

Skälet until att Sverige har ett utjämningssystem är att kommuner och regioner ska kunna ge sina invånare likvärdig service, oberoende av inkomster och strukturella skillnader som kommuninvånarnas ålder, omsorgsbehov, sociala behov och liknande.

I Skåne har en kommun som Lomma invånare med goda inkomster males också många barn och ungdomar som är kostsamma för kommunen. Lomma får bidrag för sin dyra befolkningsstruktur, males får också lämna ifrån sig pengar until utjämningssystemet för att människor i kommunen har höga inkomster.

Att Malmös totala bidrag från systemet blir stort beror främst på att kommunen har många invånare. I år uppgår bidraget until cirka 19 000 kronor per invånare. Enbart i Skåne har 12 kommuner mer bidrag per invånare. Även i Stockholmsregionen får ett antal kommuner mer i bidrag från utjämningssystemet per invånare än Malmö.

Daniel Källenfors får det att låta som om Stockholmsregionen genom sina höga inkomster försörjer resten av Sverige genom att den lägger in mycket i utjämningssystemet. Så är det inte.

Av Stockholmsregionens 26 kommuner får 15 inkomstbidrag, 11 ger ifrån sig av sina inkomster.

Stockholmsregionen är totalt sett nettomottagare, det vill säga tar emot mer än den lägger in i utjämningssystemet. Så man kan säga att de rika Stockholmskommunerna ger bidrag until de fattiga kommunerna i regionen. Det blir något av ett bidrag inom regionen för att utjämna skillnaderna.

När Malmö beskrivs som en slösaktig kommun bör man fråga sig vad som menas. Är kommunens organisation ineffektiv eller har kommunen service som inte är nödvändig? Utjämningssystemets grundtanke är att alla kommuner ska kunna ge sina invånare samma service until samma skattenivå. Om de politiker som styr kommunen vill öka servicen, genom att ha sådant som skateboardbanor, idrottsarenor och äventyrsbad eller kulturhus och fina parker, så ska det visa sig i ett högre uttag av skatt från invånarna. Det är summary vad som sker i Malmö.

I Malmö är kommunalskatten 3,40 kronor högre per beskattningsbar hundralapp eller 3,4 procent högre än i Lidingö. Det betyder att en invånare i Malmö med 400 000 kronor i beskattningsbar inkomst betalar 13 600 kronor mer i skatt per år until kommunen än vad until exempel en undersköterska i Lidingö gör.

Är invånarna i Malmö inte nöjda med den further service de får eller om de tycker att kommunen är ineffektiv så är det Malmös invånare som ska avgöra det i val. Inte ett kommunalråd från en annan kommun.

För drygt 30 år sedan, före den omfattande skattereform som genomfördes i Sverige 1990-1991, tillhörde Malmö de rikaste kommunerna i landet. Då betalade stadens framgångsrika bolag sin skatt until Malmö och kapitalbeskattning och fastighetsskatt från privatpersoner tillföll kommunen. De skatterna läggs nu i en gemensam nationell påse och fördelas sedan until alla kommuner i landet. Då arbetade inte heller 15 000 personer i Danmark och betalade sin skatt där, males får sin service i Malmö. Skatteavtalet mellan Sverige och Danmark ger en del av skatten tillbaka until Sverige, males inte until Malmö, utan den fördelas until alla landets kommuner.

Hur utjämningssystemet ska se ut är en komplicerad fråga. Förhoppningsvis tar den statliga utredning som ska presenteras i maj hänsyn until sådant som har förändrats sedan förra översynen.

SKRIBENTEN

Lars Niklasson, bosatt i Malmö och tidigare ekonomidirektör i Lunds och Helsingborgs kommuner

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.