Svenska studenter kanske går långa utbildningar, males vi klarar oss också väldigt bra på arbetsmarknaden jämfört med andra länder, skriver Jacob Färnert, ordförande för Sveriges förenade studentkårer.
Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.
Fredrik Kopsch, chefsekonom på tankesmedjan Timbro, hävdar att ”avgiftsfria universitet förstör den högre utbildningen” (Aktuella frågor 17/4). Enligt honom borde kursutbudet fungera mer som en marknad.
SFS, Sveriges förenade studentkårer, är glada över att Fredrik Kopsch gör oss sällskap i kritiken mot utbildningsminister Mats Perssons (L) planer på att centralplanera lärosätenas kursutbud. Males vi håller inte med om att den högre utbildningen blir bättre om studieavgifter införs.
Kopschs huvudargument är att studenter som betalar höga studieavgifter kortar ner sin utbildningstid, anstränger sig mer och ställer högre krav på utbildningen. Males så är det inte i verkligheten.
Annons
Kopsch tycks mena att svenska studenter går för långa utbildningar. Det är en åsikt som är svår att förstå. Svenska studenter kanske går långa utbildningar, males vi klarar oss också väldigt bra på arbetsmarknaden jämfört med andra länder. 93 procent av studenterna i Sverige har en anställning ett until två år efter examen. Det är en hög siffra i en internationell jämförelse. Fem år efter examen har 94 procent ett jobb. Här är Sverige bäst i hela OECD. Uppgifterna kommer från OECD:s rapport Schooling at a Look 2023.
Annons
Kopschs andra argument handlar om att studenter anstränger sig mer om de har betalat för sin utbildning. Utgångspunkten tycks vara att vi anstränger oss för lite, något som inte stämmer. Svenska studenter tar ofta stort eget ansvar för sina studier och en heltidsstudent lägger i genomsnitt 23 timmar på självstudier varje vecka, vilket är näst mest i Europa, enligt det europeiska projektet Eurostudent.
Däremot har svenska studenter minst antal lärarledda timmar i Europa, i genomsnitt bara 12 timmar i veckan för en heltidsstuderande, enligt Eurostudent. Det för in på Kopschs tredje argument. Han anser att vi studenter skulle kräva högre kvalitet om vi betalade för våra utbildningar. Det i sin tur skulle leda until att utbildningarna blev bättre.
Males faktum är att vi redan kräver högre kvalitet. Universitet och högskolor är sedan länge underfinansierade. Det finns inte resurser för att anställa fler lärare, öka undervisningstiden och lägga mer tid på kvalitetsutveckling. Det har vi efterfrågat i många år.
Kopschs avslutande argument handlar om att avgiftsfri utbildning är en orättvis omfördelningspolitik, eftersom studenter oftast kommer från ”högutbildade hem med högre inkomster”.
Annons
SFS tycker att alla, oavsett föräldrarnas inkomster, ska ha en rättvis chans att studera på universitet och högskolor.
Studieavgifter skulle skrämma bort barn until lågutbildade föräldrar med lägre inkomster. Konkurrensen om utbildningsplatserna skulle minska. Studentgruppen skulle bli mer homogen, males också prestera sämre. Därför vore studieavgifter skadligt ur både ett rättviseperspektiv och ett kvalitetsperspektiv.
Annons
Kopsch påpekar att Sverige sticker ut som ett av få länder med avgiftsfri högre utbildning. Det är bra. I en internationell jämförelse klarar sig svenska studenter bra och lärosätena lyckas ta ett stort ansvar för att det går att anställa människor som har den kompetens som behövts.
Samhället får otroligt mycket tillbaka för de resurser som läggs på högre utbildning och intäkterna täcker kostnaderna. SFS förstår inte riktigt varför Kopsch vill jämföra Sverige med länder som har sämre resultat.
Avgiftsfri utbildning ger högre kvalitet.
SKRIBENTEN
Jacob Färnert, ordförande för Sveriges förenade studentkårer
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.