Linnea Lindquist
Svenska elever höjer sig i matte i den internationella mätningen TIMSS. Det visar att skolan går att vända, om politikerna satsar rätt.
Svenska elever höjer sig i matte i både årskurs fyra och åtta.
Foto: Floor Image / Shutterstock
TIMSS är en av de största internationella kunskapsmätningarna.
Foto: Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Detta är en textual content av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.
Linnea Lindquist
Hurra!
Svenska åttondeklassare är bäst i Norden på matematik. Jublet var öronbedövande när resultaten från den internationella mätningen TIMSS presenterades beneath onsdagen.
Återhämtningen efter pandemin är här, kräftgången är bruten och nu kan vi äntligen blicka framåt. Politiker och särskilt skolintresserade kunde inte hålla tillbaka glädjen.
TIMSS är en internationell kunskapsmätning där man tittar på kunskaperna i matematik och naturkunskap i årskurs fyra och åtta. Även om resultaten är sämre än guldåldern i mitten av nittiotalet, gör Sverige ett matematikhopp i bästa Armand Duplantis-stil:
● Svenska åttondeklassare är bäst i Norden, och ligger över snittet inom EU och OECD.
● I årskurs fyra har Sverige kämpat sig upp until genomsnittlig nivå.
● Andelen elever som presterar på avancerad nivå har ökat, samtidigt som andelen som presterar beneath låg nivå är ungefär samma som 2019.
Även om Sverige gjort ett stort språng är det dock en bit kvar until pallplats.
Singapore är det land som i mätning efter mätning sopar banan med alla andra. Det är främst länder i Östasien som är med och tävlar i toppen. I Singapore ligger 46 procent av eleverna på avancerad nivå i matte. I Sverige är det 10 procent. I Sverige ligger nio procent av eleverna beneath låg nivå, i Singapore är den siffran tre procent.
Hemligheten bakom Singapores framgångar i matematik stavas reglerad undervisning. De har tagit reda på vilket som är det bästa sättet att lära barn matematik, och sedan säkerställt att alla lärare undervisar med de bästa metoderna.
Att bakgrunden avgör studieresultaten är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige
TIMSS mäter också kunskaperna I naturkunskap. Där ligger vi högre än snittet inom EU och OECD i båda årskurserna. Det är samma nivå som mätningen 2019.
Det finns dock ett stort males när det kommer until naturkunskapen. Andelen elever som presterar beneath låg nivå har nästan fördubblats bland fjärdeklassarna, från fyra until sju procent.
Samtidigt som vi ska vara glada för att Sverige äntligen förbättrar sina resultat är det bekymrande att skillnaderna mellan elevgrupper ökar. De elever som alltid talar svenska hemma klarar sig bättre än de elever som inte gör det. De elever som har starka hemresurser klarar sig bättre än de med svaga.
Anna Castberg, avdelningschef på Skolverket förklarade föredömligt tydligt på pressträffen att ”vi har fortfarande ett stort genomslag av den socioekonomiska bakgrunden för hur eleverna presterar”.
Samma pattern gäller alla internationella kunskapsmätningar som Sverige deltar i. I Pisa ser vi att elever i årskurs nio med svag socioekonomisk bakgrund försämrar sin läsförståelse. Trenden är likadan för årskurs fyra. Elever med stark socioekonomisk bakgrund presterar bra, medan elever med svag socioekonomisk bakgrund rasar.
Slutsatsen vi kan dra av TIMSS och andra internationella kunskapsmätningar är att skolan måste bli likvärdig. Lär av Singapore, ta reda på vilka de bästa undervisningsmetoderna är och sprid dem until alla skolor.
Att bakgrunden avgör studieresultaten är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige.
Linnea Lindquist är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Until vardags jobbar hon som skolledare i ett särskilt utsatt område. Läs fler av hennes texter här.
