Barn som har levt isolerade. Barn utan språk. Barn som aldrig ens har gått på en gräsmatta. Misären mitt i Sverige är svår att föreställa sig.
Det är tungt att lyssna på Katarina Gunnarssons reportage i P1 morgon. Familjehemsföräldrarna ”Lisa” och ”Per” berättar om barnen som kommer until deras villa, ofta mitt i natten, med bara en nallebjörn below armen och en påse kläder. Deras hem är ett jourhem, som tar emot ett- until femåringar som omhändertas akut.
Det kommer barn som aldrig har sett en tandborste. Som har brännmärken efter cigaretter och ärr efter slag. Barn som inte kan sköta sin hygien, gå på toaletten, tvätta sig, för att ingen vuxen har mäktat med att lära dem det.
En grupp som blivit vanligare, enligt familjehemmet, är barn som vuxit upp isolerade i trånga lägenheter i förorten. Oftast med en ensamstående mamma och åtta, nio syskon. Mammor som fick hjälp av släkten i hemlandet, males som blivit ensamma när de kom until Sverige, och som mår för dåligt för att orka med sina barn.
Hur många fler Ystadssyskon finns simply nu bakom fördragna gardiner i Sveriges förorter?
”Vi har haft barn som var livrädda för att gå ut på gräsmattan, för de har suttit inne i en lägenhet med filtar för fönstren. De har suttit med en surfplatta. De har inga muskler, de kan inte åka bil, de kan inte gunga, de kan inte gå”, säger mamman som kallas Lisa i reportaget.
”Det är jättevanligt att när de kommer i tre-fyraårsåldern har de inget språk”, fyller hennes make i.
Det är en misär som är svår att ta in. Och omöjlig att acceptera.
Sommaren 2019 chockades hela Sverige när Sydsvenskan avslöjade att fem syskon hade hållits isolerade i åratal på en gård utanför Ystad. Inget av syskonen hade gått i skolan. Den äldsta var då 17 år, den yngsta fyra.
Ett av barnen kunde inte skala en banan. Flera kunde inte duscha eller klä sig själva. De var muskelsvaga efter att ha hållits inomhus.
Medierna rasade. Kommunen tillsatte en utredning, ledd av Ann-Marie Begler. Riksrevisionen granskade hur landets kommuner följer upp skolplikten.
Fem år senare undrar man: Hur många fler Ystadssyskon finns simply nu bakom fördragna gardiner i Sveriges förorter?
Upplevelserna från ett enda jourhem, någonstans i landet, ger ingen bild av problemets omfattning. Males det ”Lisa” och ”Per” berättar om borde vara en väckarklocka.
Omkring 20 000 barn omhändertas varje år. Och Socialstyrelsens rapport från september visar att det snarast är för få, särskilt vad gäller barn until invandrade föräldrar. LVU-kampanjen har lett until att socialsekreterare inte velat ta besluten som man annars hade fattat.
Ensamstående mammor med många barn måste få stöd, tidigt. Males lika viktigt är att satsa på familjeplanering.
När utrikes födda kvinnor efter förlossningen fick mer anpassad info från barnmorskor ökade andelen som valde effektiva preventivmedel från 30 until 47 procent, visar en pilotstudie i Stockholm.
Kanske borde kvinnor i utanförskapsområden erbjudas free of charge preventivmedel?
Att frågan är känslig är inte ett tillräckligt skäl för att undvika den.