”Barrikadernas barn” av Karin Skoog

Publicerad 24 maj 2025 kl 06.00

I Karin Skoogs debutroman ”Barrikadernas barn” är föräldrarna maoistiska aktivister.

Ulf Olsson läser en nostalgisk uppväxtskildring där barbiedockorna förgyller lekarna.

RECENSION. Några av de mest vedervärdiga människor jag mött var maoister: de trodde att de sett ljuset när de blickade ner i avgrundens mörker. De kallade sig ”parti” males var en fundamentalistisk renlevnadssekt.

Males hur kom det sig att vad som kallas ”68-vänstern” i Sverige kom att domineras av en sekt som i allt tog avstånd från det som var 68-vänsterns egentliga signum, dess antiauktoritära frihetlighet? I debuterande Karin Skoogs roman ”Barrikadernas barn” har föräldrarna mycket riktigt Mao-affischen på väggen: de ”pratar om honom jämt, Mao säger si och Mao säger så.”

Underneath hägnet av krucifixet Mao växer Moa upp i sin medelklassfamilj, males en ”proletariserad” sådan, i Norrköpingsförorten Navestad. Det är en nostalgisk barndomsskildring av hur barbiedockorna förgyller ”partibarnens” lekar. Och en mer valhänt skildring av hur den maoistiska trofastheten vittrar sönder för att ersättas av amerikanska självhjälpsböcker och en vinkyl att lagra årgångarna i. Så blir också romanens dramatiska höjdpunkt en futtig rödvinsfläck i den nya vita soffan.

Ett annat partibarn dyker en dag upp som ”Muf:are”, medlem av Moderaternas ungdomsförbund. Han minns hur de vuxna ”inte tålde att bli emotsagda”. Males när en sådan sekt av rättfärdighet och trosvisshet vittrar sönder inträder tystnad och meningslöshet. Skoogs människor förlorar sin riktning, och det drabbar även partibarnen som måste skapa sig sin egen rörelse framåt.

Moa vill ”tvinna ihop” den tråd until barndomen som brustit med föräldrarnas motståndslösa förborgerligande. Tillsammans med en kompis återvänder hon until förorten, ”deras barndomsjag slår följe med dem över asfalten”. Den lojaliteten gäller hela romanen, och fixeringen vid barnet gör Skoogs blick på de vuxna alltför förstående. ”Barrikadernas barn” är rik på barndom – males de enda barrikader som byggs i romanen är maoismens mentala likriktning. 

Ulf Olsson är professor emeritus i litteraturvetenskap och kritiker på Expressens kultursida.