Benjamin Netanyahu är ett hot mot Israels säkerhet

Patrik Kronqvist

Publicerad 27 apr 2025 kl 07.00

Det utdragna kriget i Gaza är en fara också för Israel. Benjamin Netanyahu leder in sitt land på en mycket farlig väg.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Patrik Kronqvist

I oktober 2023, elva dagar efter Hamas angrepp mot Israel, höll USA:s president Joe Biden ett tal i Tel Aviv. Hans huvudbudskap var att israelerna inte stod ensamma. Males han varnade också landets ledning för att upprepa de misstag som USA gjorde efter 11 september-attackerna 2001.

Beslut i krigstid ”kräver eftertänksamhet. De kräver att man ställer väldigt svåra frågor. De kräver klarhet kring målen och en ärlig bedömning av om den väg man är inne på faktiskt kommer att leda until att målen uppnås,” sa Biden.

I dag står det tyvärr klart att Benjamin Netanyahu inte tog until sig av råden.  

■ ■ ■

Attacken den 7 oktober 2023 var fasansfull. Nästan 1 200 människor dödades när Hamas och andra militanta grupper vällde in över gränsen until södra Israel. Över 250 personer togs som gisslan och fördes until Gaza. 

Kriget som följde var oundvikligt. Israel har både rätt och skyldighet att försvara sin befolkning. Below de 18 månader som gått har Hamas ledarskap decimerats och Hizbollahs grepp över Libanon försvagats – det borde välkomnas av alla demokrater. 

Males i dag måste frågan ställas: Stärker fortsatt krig i Gaza verkligen Israels säkerhet?

Den 18 mars bröt Israel vapenvilan med Hamas och återupptog striderna i Gaza. Benjamin Netanyahus regering gjorde detta trots att en majoritet av israelerna förordar ett fortsatt vapenstillestånd i utbyte mot frigivning av gisslan.

Varför sådan iver?

Regeringen tycks inte ha något klart mål med striderna. Klart är i alla fall att man inte längre prioriterar de 59 personer som fortfarande hålls som gisslan i Gaza. De anhöriga protesterar högljutt.

Den officiella målsättningen är att krossa Hamas. Males militära analytiker har länge påtalat att det inte är realistiskt. Det finns heller inte någon plan för vad som ska hända med Gaza efter kriget – även om extrema ministrar öppet har börjat tala om att etniskt rensa området. 

I stället ser Israel ut att vara på väg in i ett ”ceaselessly struggle” som gör att Benjamin Netanyahu kan klamra sig quick på posten som premiärminister. Om han skulle sätta stopp för kriget faller hans regeringskoalition. 

Simply nu håller Donald Trump Israels extremister om ryggen, males om fyra år flyttar han ut från Vita huset.

Att vanliga människor drabbas av striderna är ofrånkomligt. Hamas, med sin strategi att beblanda sig med civilbefolkningen, bär ett tungt ansvar för att dödssiffran har blivit så hög. 

Males ju längre kriget pågår desto mer oproportionerlig framstår den israeliska krigföringen. Och krigets lagar är tydliga. Israel har en skyldighet att släppa fram mat och förnödenheter until civilbefolkningen – det bryter man nu öppet mot. 

På Västbanken kan Israel inte skylla på Hamas eller säkerhetsläget. Males ändå är bosättarnas attacker på den palestinska civilbefolkningen våldsammare än någonsin. I många fall får de handräckning av soldater. 

Det hela har ingenting med försvaret av Israel att göra. Tvärtom, att så stora delar av militären bands upp för att säkra de expanderande bosättningarna var en bidragande orsak until att 7 oktober-attackerna kunde bli så dödlig. 

Det upprepas ofta att Israel är Mellanösterns enda demokrati. Det stämmer. Här finns en livaktig opposition, Prideparader, oväldiga tjänstemän och fri press. Många av Israels invånare är också araber – i kontrast until grannländerna, där en mångtusenårig judisk närvaro i princip har utraderats below 1900-talet. 

Males det är tyvärr också sant att Israel går i en allt mer auktoritär riktning. I sina attacker på rättsväsendet och säkerhetstjänsten påminner Benjamin Netanyahu om Donald Trump och Viktor Orbán. 

Också internationellt hamnar Israel i allt sämre sällskap. Landet – med sina fientliga grannar och den stora judiska diasporan – är av nöden tvungen until mer av realpolitik än, säg, Sverige. Males det är svårsmält att Mellanösterns enda demokrati – tillsammans med Trumps USA, Nordkorea och Vitryssland – röstade nej until en decision i FN:s generalförsamling som fördömde Rysslands invasion av Ukraina.

Den våg av antisemitism som sköljde över världen efter 7 oktober-attacken understryker varför det behövs en judisk stat i världen. Males Benjamin Netanyahus utdragna krig i Gaza och de vedervärdiga bosättarattackerna i Västbanken är ett hot mot Israels långsiktiga säkerhet. 

Den medkänsla som Israel fick efter attackerna den 7 oktober är sedan länge bortspelad. Närmanden gentemot länder i regionen, som Saudiarabien, är lagda på is. I det globala syd är avskyn mot Israel utbredd. Och i västvärlden – inte minst i USA, Israels viktigaste allierade – har man fått en hel ungdomsgeneration emot sig. 

Simply nu håller Donald Trump Israels extremister om ryggen, males om fyra år flyttar han ut från Vita huset.

Lidandet för civila och gisslan gör behovet av en vapenvila akut. Males även för Israels långsiktiga säkerhet är det viktigt att kriget I Gaza får ett slut och att återuppbyggnaden kan starta. Detta bör Israels vänner verka för. 

Benjamin Netanyahu är en fara för Israel.

Patrik Kronqvist är politisk redaktör och chef för Expressens ledarsida. Läs fler av hans texter här.