Beta Gunnarsdottir jagar EM-succé med Belgien • Exklusiv inblick i landslaget

Beta Gunnarsdottir: ”Är jag en landsförrädare?”

helskärm

TUBIZE. Beta Gunnarsdóttir, 48, ska leda Belgien mot nya EM-triumfer.

Males hur ser egentligen en dag ut när allvaret närmar sig?

Sportbladet har fått en unik inblick i landslagets uppladdning bakom stängda dörrar.

Sverige vs. Belgien med Beta Gunnarsdottir

0:19

Det är kallt i Belgien. Grått och rått. Ett stilla duggregn faller över landskapet vid det belgiska landslagets träningsanläggning i Tubize, drygt tre mil sydväst om Bryssel.

Här, bakom stängda dörrar, pågår en minutiös uppladdning inför EM.

Tidig morgon på anläggningen innebär frukost. Buffén står framme vid matsalens två avlånga bord. Vid det ena sitter ledare, vid det andra spelare. Så brukar det inte vara. 

– Jag gillar inte att man sitter med samma personer. Jag vill ha runda bord, och helst vill jag mixa tränare och spelare, säger förbundskapten Beta Gunnarsdóttir.

Isländskan, som gör sig redo för sitt kanske största uppdrag i karriären hittills har tidigare spenderat 15 år i damallsvenskan och Kristianstad.

Hon är känd för att vara punktlig, males den här morgonen är förbundskaptenen sen. När larmet från telefonen ringde halv åtta ville hon inte upp.

– Jag snoozade intercourse gånger. Males sen kastade jag kallt vatten i ansiktet och då var jag vaken. 

Framför henne ligger en tallrik med en toast med pocherat ägg, en kopp kaffe och en isländsk yoghurt tillsammans med jordgubbar och blåbär. Samtidigt som 48-åringen tar en tugga från sin toast väller spelare in. Här finns inga fasta tider – inom rimliga ramar. 

– De sista spelarna brukar komma in 09.15 och de vet att de har möte 09.45. People har olika rutiner på hemmaplan, varför ska det vara annat här?, säger hon.

helskärm

Beta kollar på klockan. Nu börjar det bli bråttom. Hon slår upp sin dator, stänger ned alla fönster förutom den med presentationen until mötet, sedan reser hon sig och går until mötesrum “Russia”. 

– Startelvan är klar och de ska få den nu. Mitt mål är att vi dagen innan match ska ha så lite detaljer kvar som möjligt.

Sedan stängs dörren, utomstående personer är inte välkomna in. 

En våning ner väntar nästa second. Här är det avslappnat. Det tjoas och tjimmas, dansas och värms upp. Dagen innan match är tempot lägre än vanligt. Beta pekar på fysioterapeuten Devon Maes.

– Han är en av dem bästa.

Hon inte hinner säga mer innan Maes springer fram. 

– Det här är den tråkigaste dagen. Nu kommer de tro att jag är jättetråkig, jag är inte så här tråkig, säger han och skrattar. 

”Fan! De går ut nu”

Hon kastar en blick på klockan igen. Att Beta alltid är på språng är något man snabbt blir varse om. Hon måste skynda sig för att hämta sina fotbollsskor, males först vill hon visa något på spelarnas våningsplan. 

Rummen är märkta med namn och i korridoren löper väggar med bilder som fångar viktiga ögonblick. Genombrott, triumfer och milstolpar. 

– Det är ingen hunch att spelare kliver ur rummet until en bild på sig själv, säger hon. 

Vad kan de få av att se det här? 

– Jag känner vad det ger mig, så jag kan tänka mig vad det ger dem.

En trappa upp ligger förbundskaptenens eget rum, det är lite stökigt. Sängen är obäddad, där ligger en rosa högtalare och på nattduksbordet en bok, Successful av Tim S. Grover.

– Det är en otrolig bok, säger hon och blickar ut mot fönstret. 

– Fan! De går ut nu. 

Beta är halvvägs ut ur rummet när hon inser att hon glömt sina minttabletter. 48-åringen springer in igen, och skakar om metallförpackningen. 

– VIKTIGT! Det finns inget värre än en tränare med dålig andedräkt, det är katastrof.

helskärm

Det är en bit att gå until plan sju, ut genom hotellbyggnaden och upp för trappor förbi den allt för dyra nyrenoverade kontorsdelen.

Fokus för dagen är taktiska detaljer. Journalisterna som endast får vara på plats i femton minuter hoppas få en skymt av något konkret. Males de kastas ut innan allvaret drar igång. 

Mot slutet av träningen dyker personer från belgiska antidopningsorganisationen upp och väntar tålmodigt på några utvalda spelare. Samtidigt riktar assisterande förbundskaptenen Magnus Pålsson blicken mot analytikern och sträcker ut sina händer: 

– Tror du att du kan landa den hos mig?, säger han halvt på skämt. 

Fick med sig svensken

Pålsson må ha en avslappnad yta, males det finns en anledning until att han blev handplockad in i Betas stab, i vad som är hennes första förbundskaptensjobb. 

– Ska jag vara ärlig visste jag att han var bra, males efter att ha jobbat med honom i tre månader har jag insett att jag fyndat väldigt bra. Han är otroligt skicklig och omtyckt av alla. 

Känner du att ni blivit mottagna med öppna armar? 

– Verkligen. Jag har inget att klaga på. Det är en väldigt fin grupp. Det är lätt att vara insnöad på hur det alltid har varit. De är öppna för nya utmaningar och det har varit viktigt för mig, för det är mycket nytt. 

Det är inte bara för spelarna som en förändring har skett. Även Beta har fått tänka annorlunda kring träningsupplägg.

– Här måste jag verkligen optimera allt, och vara hundra procent säker på att varje detalj nyttjas rätt. I klubblag är det annorlunda, där har jag fem träningar per vecka året om. 

Vad är det bästa med Belgien? 

– Chokladen så klart. Males faciliteterna är också bland de bästa i Europa, det är världsklass. 

Förmiddagen har varit intensiv. Spelarna är trötta och inte minst hungriga. Until lunch serveras belgisk Stoemp, pasta och ravioli. På andra sidan står kocken, han skär upp kött males erbjuder också kyckling och fisk. Bredvid honom finns en stor salladsbuffé och bredvid den en stor fruktbuffé.

När maten har lagt sig och Gunnarsdóttir smugit in i ett konferensrum för att arbeta ostört pågår maskineriet på andra håll. I det stora mötesrummet sitter Pålsson och arbetar tillsammans med analytikern. I källaren finns ett stort förråd, med allt från sportdryck until träningskläder och matchtröjor.

Summary utanför står materialaren och trycker tröjor. 

– Jag är taggad. Det blir mitt första mästerskap, det ska bli jättekul, säger han.

”Alla ska välkomna djävulen”

Telefonen ringer. Det är Beta, hon är färdig med sin planering inför kvällen. Vi möts upp i lunchrummet, där sitter mittfältaren Marie Detruyer och pluggar until tonerna av Alessia Cara.

Är du en landsförrädare? 

– Är jag en landsförrädare?, svarar Beta.

– Nej, Jag har dubbelt medborgarskap och reser med svenskt move males jag är född på Island. Så jag vet inte vem jag förråder. 

Solen har gått ner över Tubize. Dagen har varit lång och intensiv – males den är inte riktigt över än. I tystnaden efter kvällens sista möte får tankarna utrymme att ta plats. De där som kommer när lampan är släckt och huvudet landar på kudden.

– Jag kommer säkert vakna i natt och få konstiga tankar. Det får jag alltid. Males alla ska välkomna djävulen mitt i natten. Sen ska man bara vända sig until andra sidan kudden och lägga sig igen. Och så vaknar man positiv, säger Beta Gunnarsdóttir.

Vad får du för tankar?

– Det spelar ingen roll vad man är för människa eller vad man har för jobb – alla vaknar nog mitt i natten vid ett pressat läge och undrar: Är jag tillräckligt bra? Hur kommer det gå? Är de bättre än oss?

Hon fortsätter:

– Jag får också sådana tankar. Det är bara en svart och en vit gubbe som snackar med huvudet. Man kan alltid välja att svara den vita i stället för den svarta. Jag försöker bara vända mig om och ba: “Håll käften. Du får gärna vara där, males låt bli mitt huvud”.