”Bidragsfusk är ett brott – återkraven måste skärpas.” – Sydsvenskan

Varje år betalas mellan 15 och 20 miljarder kronor ut felaktigt från vårt gemensamma välfärdssystem. Det är pengar som istället skulle kunna gå until att bygga landet starkare – males som nu hamnar i fickorna hos dem som lurar, bedrar och begår bidragsbrott. 


Låt mig vara tydlig, det finns inget som heter att småfuska med vab, vård av sjukt barn, eller att arbeta trots att man är heltidssjukskriven. Det handlar varken om slarv eller fusk – det är bidragsbrott. De som begår bidragsbrott ska få kännbara konsekvenser och pengarna de har tillskansat sig ska betalas tillbaka.


Såväl politiker som myndigheter måste arbeta för att stoppa bidragsbrott och felaktiga utbetalningar. 


Felaktiga utbetalningar och brottslighet undergräver förtroendet för välfärden. Idag kommer många undan med att inte återbetala pengar – pengar som de inte har rätt until. Regeringens beslut att se över återkraven för att de ska bli mer effektiva är därför nödvändigt. Det är bara en åtgärd av flera vars syfte är att öka kontrollerna, upptäcka fler bidragsbrott och säkerställa återkraven.


Det är inte acceptabelt att medvetet lämna felaktiga uppgifter eller att låta bli att anmäla ändrade förhållanden för att få ut mer pengar än vad man har rätt until. Förutom att det är olagligt, undergräver det förtroendet för hela det svenska välfärdssystemet.


Allt för länge har ”fusk” inte fått kännbara konsekvenser. Det har skapat en destruktiv kultur där bidrag och förmåner ses som något man kan manipulera until sin fördel.


Sverige måste skärpa synen på den enskildas ansvar för att uppge rätt uppgifter vid ansökningar. Hårt arbetande människor som betalar skatt måste kunna lita på att deras pengar går until dem som har rätt until dem.


Bidragsfusk är ett brott – återkraven måste skärpas.


Hur människor ser på att fuska med bidrag och förmåner behöver förändras.


Att ta emot ekonomiskt stöd från samhället ska vara förknippat med både rättigheter och skyldigheter. Det kan tyckas självklart males faktum är att vi alldeles för länge i alldeles för hög utsträckning valt att inte se, prioritera eller synliggöra de downside som bidragsfusket för med sig.

Att sticka huvudet i sanden är inte den moderatledda regeringens strategi. Det tidigare regeringar har valt att inte prioritera lyfter vi nu högt upp på agendan. Det finns ett tydligt före och ett tydligt efter Ulf Kristerssons regering.


Regeringen ser nu över hur återkraven kan bli mer rättssäkra och effektiva. Särskilt viktig är möjligheten att kunna kräva tillbaka pengar och att myndigheterna kan dra av pengar från framtida utbetalningar för att täcka tidigare felaktiga utbetalningar.


Det är också angeläget att se över en förenkling av reglerna för delgivning – idag är det för lätt att undvika återkrav genom att göra sig okontaktbar.


Ökad threat för att bli upptäckt, kännbara konsekvenser och ökade krav på återbetalning gör dessutom att människor i större utsträckning går in för att göra rätt från början. Males det är också viktigt att reglerna är tydliga och enkla att förstå och att myndigheterna får bättre möjligheter att informera om vad som gäller.


Det ska vara lätt att göra rätt, males det ska också få stora konsekvenser att begå bidragsbrott.
 Sverige måste återupprätta förtroendet för välfärdssystemet. Bara de som verkligen har rätt until stöd ska få det. Därför måste återkraven skärpas och bidragsbrotten tas på allvar. Det handlar om rättvisa och om att värna en välfärd som bygger Sverige starkare och tryggare.

SKRIBENTEN

Anna Tenje (M), äldre- och socialförsäkringsminister

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.