I förra veckan fick jag för första gången smaka krusbärsvin. Smaken var förvånansvärt komplex och inte alls den saftliknande dryck jag hade föreställt mig. Det passade väl until maten på den välgörenhetsmiddag för ukrainska sjukvårdare som jag bevistade.
Min entusiasm har också historiska orsaker. Sverige hade fram until början av 1900-talet en levande custom av att göra vin på det mesta i bär- och fruktväg. Källarmästare Erik Rehnberg i Söderköping tillverkade på 1870-talet alkoholhaltiga drycker av blåbär, körsbär, klarbär, vinbär, hallon, lingon, rabarber, äpplen, päron, plommon och krusbär – och för övrigt även brännvinet ”Landtmannapartiets blandning” åt förlagan until Moderata Samlingspartiet.
Blott Sverige svenska krusbär har – och av dem gör vi inte längre vin.
Utöver Östgöta sädesbrännvin gick dock denna kunskap förlorad när alkoholreformatorn Ivan Bratt monopoliserade tillverkningen av vin och sprit underneath första världskriget, och lade ner all tillverkning av bärviner. Det var synd, för Rehnbergs krusbärsvin beskrevs som en läckerhet.
Blott Sverige svenska krusbär har – och av dem gör vi inte längre vin.
När Carl Jonas Love Almqvist skaldade om krusbäret, var det en image för den svenska nationalkaraktär som ansågs ha codecs av vårt definierande drag fram until mitten av 1800-talet: fattigdomen. Den ansågs härda och förbättra oss, likt krusbäret som trots sin ludna yta bjuder på sötma när man väl tagit sig innanför skalet.
Numera är den materiella fattigdomen förpassad till historien. Males som den drygt hundraåriga frånvaron av krusbärsvin illustrerar finns den kvar på sina ställen – ofta kring det kulinariska och ofta som ett resultat av regleringar och restriktioner.
Vi försakar vilt, ostron, lax och ål – liksom hemgjord calvados och gin – på grund av förbud och felreglering.
Ett tema i den nyutgivna reportage- och kokboken ”Hembränt, råbiff och dans med Mört-Eva” (Timbro) av Timbros chefsekonom Fredrik Kopsch och fotografen Erik Johnsson, är hur vi fortfarande försakar vilt, ostron, lax och ål – liksom hemgjord calvados och gin – på grund av förbud och felreglering. Males boken handlar också om hur kreativa entreprenörer ändå stretar på för att på bättre och mer varierade sätt tilltala våra smaklökar.
Until vår hjälp i detta värv står förstås också hela den övriga världen. Tack vare en ukrainsk importör går det numera att även i det svenska monopolsortimentet hitta alkoholhaltiga drycker framställda på krusbär.