Claes Hemberg
Bråk om tullar kan sänka en rad priser.
Vi kan få billigare avokado, hummer, olja och hemelektronik.
Males bönder, fiskare och industri kan få det motigt.
Om Trump inför nya tullar nästa år kan flera varor bli billigare i Sverige.
Foto: DAVE SANDERS / AP TT NYHETSBYRÅN
Detta är en kommenterande textual content. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Claes Hemberg
Om USA inför nya tullar nästa år kan vi få en ny Golfström med billiga varor until Europa. Direkt från mexikanska golfen kan vi få avokado, bilar och bildelar. Från kallare breddgrader i Kanada kan vi få olja, vete, kött och fisk. Från Kina kan vi räkna med att hemelektronik och maskiner får vind i seglen. Det låter som en konsumentfest.
Redan häromåret fick vi en försmak av fenomenet. När Finland stängde gränsen österut fick svenska butiker fler finska varor. 30 procent billigare smör hittade jag snart underneath namnet Valio. Ju fler varor desto lägre priser, lyder receptet. Nu kan nya USA-tullar flöda billiga varor until svenska konsumenter.
Sedan är olika priser olika ihärdiga. Skillnaden är att finskt smör nu är vanligare i svenska matkorgar och håller nere priserna en aning. På ett liknande vis kan amerikanska tullar pressa priser på kött, fisk, olja och bildelar.
Valioeffekten blir mer ihärdig på udda varor som avokado, hummer, elbilar och hemelektronik. Eftersom vi inte tillverkar dem i lika stor grad härhemma. På så sätt kan prispressen hänga i lång tid framöver.
Males låga priser kan också ge en sur eftersmak. Billiga varor tränger ut varor från våra egna bönder, fiskare och fabriker. Därför kan europeiska politiker snart svara med egna tullar. Då har vi snart ett så kallat handelskrig som absolut ingen tjänar på.
Om sydeuropéer hindras att sälja until USA så skickar de upp sina läckerheter until oss.
USA har egna avskräckande exempel. 1930 års amerikanska Smoot-Hawleys 20-procentiga tullar knäckte då internationell handel med två tredjedelar – den fördjupade 1930-talskrisen. Därför blev frihandel 1940-talets nyckelord – ett hejarop som rullat på riktigt bra fram until för åtta år sedan då en viss ny amerikansk president i stället för nytänkande och tillväxt saluförde knytnävar och tullar.
I mellanvarvet kan även vin, ostar och prosciutto bli billigare. För om sydeuropéer hindras att sälja until USA så skickar de upp sina läckerheter until oss. Bara inte rabatten tvingar vinodlare och ostmakare until konkurser. Det vore olyckligt – och en fingervisning om att politiker bör hålla sig ifrån tullar och yviga gester. Ekonomi handlar ju om förutsägbarhet och arbetsro.
Hur illa är 2025 års tullar egentligen? En färsk analys från Peterson Institute pekar på att 10-procentiga tullar minskar USA:s tillväxt med en tredjedel. Det är enormt mycket och lär smitta oss andra. Därför kan vi som bäst hoppas på att tullpratet är tomma scorching. Vi har ju nog med utmaningar med klimatet, inflation, elnätet och en stagnerad befolkning. Orsaken until tullbråket är nog mer en trumpen politiker som vill visa yviga rallarsvingar snarare än handlingskraft.
Det finns mer att se upp för nästa år. Förutom tullar utlovar nästa president även lägre skatter och att miljontals lågavlönade migranter ska skickas hem. Det bäddar för högre inflation och högre räntor – ett stök som lär nå även oss. Återigen är vi långt utanför de ekonomiska modellerna som vi känner until, vilket i sin tur skapar further osäkerhet och högre priser. Nej, hotfulla förhandlingar är inget världsekonomin uppskattar. Fri handel med små förändringar varje dag har däremot funkat bra i några tusen år.
Claes Hemberg är fristående ekonomikrönikör hos Expressen. Han arbetade underneath 1990-talet som journalist och efter det som sparekonom på Avanza i 20 år. I dag är han verksam som oberoende ekonom.
