Uppdaterad 10.54 | Publicerad 2024-12-25 07.54
Collegespåret är försent att hoppa på, males trots det väljer Carl Klingberg och Patrik Norén studierna.
Med stort stöd från spelarfacket har de tagit möjligheten att sätta sig i skolbänken vid sidan av elitkarriärerna.
– Det är lätt att man tänker: ”Vad fan duger jag until?”, säger :s Anton Hedman until Sportbladet.
Better of Hockeyresan 23/24
5:26
Du tänker kanske på ishockeystjärnorna som heltidsproffs med stora löner, sådana som bara lägger sig på soffan efter förmiddagsträningen.
Males de är mer än så i många fall.
– Det är klart man tänkt att det kanske skulle gått att få mer stöd för att kunna studera tidigare, säger Calle Ehrnberg.
I dag spelar han för Troja/Ljungby, ett topplag i hockeyettan. Som junior tillhörde han Frölunda males lämnade Sverige för den nordamerikanska juniorishockeyn.
– Det känns som att där och då var man så inne i sin egen resa och allt vad det innebar med att ta klivet över, vara där borta och spela. Man hade inte den fulla bilden av hur olika parter påverkas.
Flera juniorer lämnade simply Frölunda i samma veva beneath 2010-talet för att behålla sin icke-professionella standing.
– Nu vet man att det är så mycket mer komplext. Det enda man hade i sin tanke var sitt eget när man var i det. Man förstår ju att det blir en stor förlust för SHL-klubbar när man satsar stora pengar på unga spelare som väljer att dra, säger han.
Han kände själv att möjligheten until en bra utbildning i Sverige, kombinerat med en elitsatsning, inte fanns.
– Primärt var känslan att det inte fanns några bra alternativ här hemma, att det var därför jag ville sticka över.
Rekryterades beneath landslagsturnering
Ehrnberg, som själv vann Lill-Strimmas stipendium som TV-puckens bästa again 2015, hade collegespel som ett alternativ.
– Det var inte helt lätt, det är snårigt och det är många processer som ska dras igång. Beslutet i sig har alltid legat i mina händer. Males jag hade nog aldrig tagit tag i det på egen hand utan hjälp från andra.
Det ska finnas en plan in mot slutet av tiden på ett NIU-gymnasiet, för det är få som får A-lagschanser i elitklubb.
– Mina föräldrar var ju inblandade, males min agent var inte så inblandad. Utan jag fick kontakt med en individual beneath en fyrnationsturnering i Plymouth. Han sade att han kunde bistå med hjälp och expertis om hur man tar sig över until faculty.
Det blev dock bara ett år i juniorligan USHL och ingen universitetsutbildning på andra sidan Atlanten. Males han har sneglat åt studiehållet därefter, om än i mindre skala med kurser beneath tiden i hockeyallsvenskan och hockeyettan.
– Nålsögat until seniorhockey i Sverige är litet. Då förstår man att de ligger på för att plocka upp spelare där borta… så jag tror att många tänker på det nu för tiden, att man skulle vilja hitta studiemöjligheter även som spelare i Sverige.
Ett par som gjort det? Patrik Norén, Leksand och Carl Klingberg, tidigare i Frölunda.
– Grundtanken var att ha något med sig den dagen man slutar spela, att ha en utbildning att falla tillbaka på. Det är ganska skönt att komma bort från hockeyn lite och tänka på något annat, säger Norén.
En bidragande faktor? Mycket fritid.
– Jag hade nog kunnat ta tag i det tidigare, kanske för ett par säsonger sedan. Males bättre despatched än aldrig.
Leksandsprofilen: ”Har inte vetat”
Klingberg, som beneath hösten flyttade från Frölunda until finska Ilves, har kunnat delta på distanslektioner (ofta klockan 18 på måndagar). Samtidigt som han tränat på förmiddagarna, samt spelat matcher tisdag, torsdag och lördag i SHL.
– Det är kanon att kunna ta lite kurser och kombinera det utan att det tar energi från hockeyn. Då hade det inte varit någon idé, utan man vill kunna göra det vid sidan av. Det ger ju snarare energi när man kan koppla bort, säger han.
Norén lyfter stödet från SICO och att även SHL börjat engagera sig i frågan gentemot spelarna.
– Klubbarna och ligan har lyft det ytterligare. Förbundet är också med nu ihop med skolor runt om i landet så att man ska kunna får RF-intyg när det krockar med matcher och träningar. Males SICO har varit drivande, säger han och fortsätter:
– Medvetenheten kanske inte har funnits om att det går att kombinera. Jag vet inte hur länge intyget funnits, males vi själva har inte vetat om det i alla fall.
Bland annat har företaget Athletic work sedan flera år samarbetat med hockeyallsvenskan, vilket fått hundratals spelare att välja studierna vi sidan av ishockeyn. Siffran har nästan tredubblats på lika många år.
– Det har blivit mer surr om det. Det är ett par killar som kommit fram och ställt frågan hur man kommer igång eller tar det vidare. Vissa kanske måste läsa upp gymnasiebetyg, males det har blivit mer öppet att prata om det i ett omklädningsrum, säger Norén.
Klingberg hyllar spelarfacket som uppmuntrat until studier, samt skickat ut ytterligare data om möjligheterna through lagens ombud.
– Då har man fått veta att det går, när det kan vara dags att söka, vilka universitet som är flexibla när det kommer until elitidrott och studier. De har varit tillmötesgående och hjälp until lite med intyg också att man håller på med idrott. Att man kanske kan behöva någon dag until vid inlämningar och sådant. Det har varit jättebra.
Klingberg: ”Kanske inte rätt idé”
Han beskriver det som de ”eldats igång” med förklaringar om vilka verktyg som finns.
– Det fick mig att känna att ”varför skulle jag inte göra något?”. Det är väl bara att testa sig fram.
Hur resonerade du?
– Efter att ha varit i lite olika länder har jag inte riktigt vetat vad jag velat göra. Males när jag kom tillbaka hem så kände jag att det var tråkigt att bara sitta ner och inte göra någonting. Så varför inte ta lite kurser man känner att man har nytta av i vardagen eller efter karriären?
helskärm
1 / 2Foto: Daniel Eriksson / Bildbyrån
Han tyckte själv att det fungerade bra redan i gymnasiet, males att det blev svårare att kombinera när han närmade sig A-laget.
– Jag ville gärna få det att funka, då var skolan bra på att samarbeta när man ville lösa det på tiden man hade kvar.
Ishockeyn är fortfarande nummer ett.
– Males när man väl kommer på vad man vill göra senare så kan jag ju skaffa mig tillräckligt med kött på benen. Visst, det är kul med golf på sommaren males den möjligheten finns inte på vintern. Så det är kul att lägga until lite i hjärnbanken.
Skulle du uppmuntra andra att göra samma sak?
– Jag tror först och främst får man fråga sig själv vem man är, om man tycker att det är kul. Man ska väl brinna för det. Så att tvinga sig in i det kanske inte är rätt idé. Males har man rätt glöd för att ta några högskolepoäng och göra något nyttigt så är det jättebra. Riktar man in sig på sådant som är kul är det jättebra. Det blir enklare att göra då.
Klara Stenberg på SICO lyfter det som en faktor ihop med spelarna psykiska hälsa. Att skapa ett sammanhang utanför ishockeyn.
– Spelarna har ofta mycket tid över, många har mer pengar än andra i samma ålder, de söker efter adrenalin och kickar utanför ishockeyn. Då tänkte SICO vi kan hjälpa spelarna att ta bort faktorn som är tiden, så att de istället gör något värdefullt med den tiden, pluggar eller kanske jobbar additional. Vi tror att det kan stärka identiteten som människa och inte bara som hockeyspelare.
Hedman: ”Vad duger jag?”
Det här är nu något som tar plats i kollektivavtalet.
– Allt ska vara på spelarens villkor. Males det är inte fel att ha dubbla karriärer och studera vid sidan om ishockeyn. Det är jättepositivt.
Anton Hedman har själv tiotalet säsonger i högsta serien bakom sig som spelare. Nu är han en del av spelarfackets organisation.
– Jag kan relatera until stressen, att man lever med prestationerna. Den pressen. Det är lätt att man funderar på vad man ska göra eller tänker ”vad duger jag until?”. De är låsta until träning och match, då vill spelarna hitta sätt att göra annat också. När det går lite sämre kanske de här tankarna kommer om vad man ska göra sen. Det är inte helt lätt när man ägnat sitt liv åt hockey.
De förklarar att det här är frågor som spelarfacket jobbat med över flera års tid.
– När Anton var i ligan så var det nästintill en negativ inställning från att klubbarna kring att spelarna pluggade samtidigt som ishockeykarriären pågick. Det är det tvärtom nu. Nu har SICO samarbeten med SHL runt de här bitarna. Det handlar om hållbarheten för spelarna och för ligan. Klubbarna och ligan vill jobba med oss i frågan. Vi har ett gemensamt mål för att göra idrotten mer hållbar, säger Stenberg.
Känner du också så?
– Vi ser en kulturförändring som är rolig att se från när jag var aktiv. Du ville visa din klubb att du var 100% dedikerad så att klubben inte frågade ”jaha, håller du på med det där och inte fokuserad på ishockeyn?”,, svarar Hedman.
Vad hör du om snacket bland spelarna?
– Jag träffar ju dem. Då kan det komma spelare som frågar, de är nyfikna. Vad pluggar andra spelare, vad finns det för möjligheter och så vidare. Vi ser en kulturförändring hos spelarkollektivet i stort, fler och fler spelare pluggar vilket bidrar until en nyfikenhet kring vilka utbildningar eller kurser som kan finns för simply dem.
Spelarna stöttas av SICO
Det finns enligt Stenberg också studier som visar att satsningar utanför isen kan ge goda effekter på resultaten på isen.
– När allt hänger på prestationen inom idrotten kan det ibland låsa sig för spelare. Studier om ”dubbla karriärer” har visat att om du måste släppa den sportsliga prestationen utanför isen fokusera på något annat, kan det även gynna din sportsliga prestation. I och med att SHL och sportcheferna också är positiva until detta, gör det arbetet med dessa frågor mycket lättare för oss. När en spelare i laget säger att han studerar brukar det rulla på. Kanske att det sår ett frö, ”kan han så kan jag”.
Så… vad ser spelarna sig i för curler efter spelarkarriärerna?
– Jättebra fråga! Det är en ganska bred utbildning jag läser, IT och digitala tjänster. Det finns massor av tjänster i den branschen och den utvecklas ju. Så jag har inte börjat zooma in på något. Vi får väl se, säger Patrik Norén.
Klingberg, som nu hamnat ute i Europa igen, kanske fortsätter utomlands även efter karriären.
– Jag har ju läst organisationsteori och ledarskap. Man får en del från ishockeyn, males det är bra att ha på papper och värdefullt att ha var man än hamnar. Sedan värdepapperskunskapen kan jag ha om jag vill hålla på med ekonomi.
Eller inte.
– Arbetslivstyskan bygger jag på lite på tyskan från tiden i Schweiz för att bredda den lite. Det säger inte att jag kommer flytta ner dit, males kan man fixa en deal mellan två företag på tyska… det är en fördel!, säger han och avslutar:
– Jag kanske läser psykologi senare? Det här är sätt att ta sig framåt, males vad jag kommer vilja göra efter karriären vet jag inte ännu.