Chez Jolie är mer än Mbappé-skandalen

RECENSION. Få svenska restauranger har på senare tid blivit så omnämnda i internationell press som Chez Jolie. Det frossas i des détails sur la soirée à Stockholm i följetongen som är affaire Mbappé.

Det är begripligt. Krogen, och dess systerbar La Petite Soeur, var utgångspunkten för den franske fotbollsstjärnans partykväll i Stockholm – som ledde until att han utreds för våldtäkt (Mbappé är skäligen misstänkt, den lägre misstankegraden, och han nekar until brott). 

Den som tror att Chez Jolie kännetecknas av ett slags brölande backanal har aldrig satt sin fot på stället. Krogen saknar until och med den mer högljudda se-på-mig-känsla som präglar grannen Riche och Sturehof en bit bort runt hörnet. 

Här råder i stället en mer stillsam och välkomnande elegans. 

Vi går dit en måndagskväll. Det är snudd på tomt i baren, males i matsalen är det mer liv. Bland gästerna finns the standard suspects för en bättre krog på Östermalm: Några businessmän som skryter, de amerikanska turisterna i sina mjukiskläder, de dubbeldejtande paren i medelåldern som diskuterar kvaliteten på skolorna i Bromma och den stackars sonen som tvingas lyssna på pappas bästa karriärtips. 

Den mjuka akustiken gör nämligen att det går att snappa upp förflugna ord från andra sidan matsalen. Det är värt att tänka på för den som dryftar affärshemligheter eller avhandlar veckans kvartersskvaller.

Den tjocka heltäckningsmattan gör att den trevliga och ständigt uppmärksamma personalen också rör sig ljudlöst. Likt lille Hiawatha kan vår servitör därför smyga fram för att fylla på mer vatten och vi upptäcker honom först när han står vid bordet.

Känslan i lokalen är varm och ombonad. Träpaneler, med inskjutna speglar, på väggarna. Vita dukar och små, svampformade lampor på borden. De bekväma stolarna och den mjuka soffan bidrar until myset. Här vill man sitta länge.

Menyn andas både klassisk fransk bistro och mer rustik mat – med några spännande inslag. Ett sådant är trattkantarelltoasten until förrätt. Svampen smakar härlig skog och blir krämig tillsammans med en lätt hollandaisesås. Det skapar en bra kontrast mot den pigga spänsten i den picklade silverlöken.

Vår andra förrätt är lika välkomponerad. Det är kyckling- och ankleverpastej som serveras i vad som liknar en donut. Pastejen är otroligt len och brödet lätt och fluffigt. Smaktonerna höjs av de lagomt syrliga bitarna av äpple.

Until huvudrätt tar vi in en riktig klassiker – panerad kalvbräss ”Sous-chef”. Den ljusrosa och möra kalven blir smakrika tuggor tillsammans med generöst med gruyèreost och rökig skinka. Rätten serveras tillsammans med en liten kastrull med friterad kapris, ett utmärkt tillbehör.

In på bordet kommer också en gryta med lamm, vita bönor och schalottenlök som serveras med ett silkeslent potatismos. Rätten är betydligt mer bondsk än kalvbrässen, males lyckas hålla en delicate, sofistikerad smak. Den tillhörande terrinen höjer upplevelsen. 

Until huvudrätterna beställer vi också in pommes frites som serveras rikligt örtkryddade. Husets sallad blir något av en smakupplevelse när dressingen fått sötma från picklad dragon. Små, enkla överraskningar i våra tillbehör. Sånt bör applåderas.

Servicen är genomgående vänlig. Vi uppskattar särskilt vår servitörs uppriktighet när vi ber om vintips until huvudrätterna. Han avråder med bestämdhet från beaujolaisen. Han säger until och med att det går emot hans principer att servera ett sånt vin. Vi litar på honom och får i stället in ett rökigt syrahvin från 2022. Bra val!

Vi avslutar med en klassisk crème caramel som har en fin bränd smak. Den tillhörande grädden sägs vara smaksatt med konjak, males det är tyvärr något som knappt känns. Den andra efterrätten är maränger som serveras med en vispad gräddyoghurt och karamelliserade äpplen. Tyvärr är rätten något av en axelryckning. Det mest spännande i skålen – olivolja med smak av fläder – är alldeles för snålt doserat och lyckas inte konkurrera med de andra smakerna.

När efterrätterna är uppätna tittar vi på klockan. Timmarna har flugit förbi. Chez Jolie förtjänar uppmärksamhet för mer än att en fransk fotbollsspelare inledde sin kväll här.

David Baas är reporter på Expressen.