Cuppanelen: ”Är nästintill en perfekt cupkvart” | Allsvenskan

Vem, vilka eller vad imponerade mest beneath gruppspelet?

Johan Dolck Wall: Jag påbörjar en lista så får vi se hur länge jag orkar. Utan inbördes ordning: 

Mjällby, förstås. Totalt 12–0 på tre matcher är urstarkt, även om motståndet var Halmstad, Gefle och Landskrona. 

Armin Ćulum, 21. Trelleborgs offensiva mittfältare är ingen som jag tidigare noterad särskilt. Males det här är en härlig lirare, med bra fart beneath fötterna och flyt i steget. Är definitivt en man för allsvenskan inom en väldigt snar framtid.

Sead Haksabanovics help mot Västerås. Skottfint, klackpass som gav Lasse Berg Johnsen finfint läge på halvvolley och 3–0. Förra sommarens storvärvning börjar verkligen varva i gång efter en höst och vinter i sjukstugan. Potentialen är hög, det vet vi. Får han kroppen att fungera så är det en av allsvenskans bästa spelare i år.

IFK Göteborg. Vinden piskar och viner, ändå vinner Blåvitt. Inte nog med att laget avancerar från gruppspelet, man gör det så go starkt att man får hemmaplansfördel i kvartsfinalen.

Så, där stannar jag.

Jonathan Larsson: Det går väl ändå inte att runda att det är Mjällby och Trelleborg som stuckit ut absolut mest. Att Trelleborg knockar tre allsvenska lag är en minst sagt imponerande bedrift även om det lär bli respass mot ett för min del överraskande solitt IFK Norrköping. 

Mjällby sular i väg spelare until Stockholm, Göteborg, Malmö, Borås och Serie A(!), plockar in lite sköna spelare gemene allsvensk intressent knappast hört talas om och ändå bara fortsätter skövla allt i sin väg. 

Skickar också upp ett finger i luften här och säger att Abdoulie Manneh blir MAIF:s nästa riktigt, riktigt stora försäljning. 

Andra spelare som imponerat på mig är IFK Göteborgs unga ytterbacksduo Noah Tolf och Felix Eriksson samt Difs finske yngling Matias Siltanen. Fysik, fina fötter och smarta fotbollshjärnor symboliserar alla tre och trion kommer förhoppningsvis kunna njuta av fina fotbollskarriärer kommande 15-20 år.

Wilhelm Edlund:

Det var mycket som imponerade mycket. 

Johan har nämnt Sead Haksabanovics framspelning – och den går inte att se förbi. Jag har svårt att se att han inte varit en av seriens absolut bästa spelare när vi summerar årets allsvenska. Så länge han håller sig skadefri, så klart.

Hammarby snodde åt sig Paulos Abraham framför ögonen på både AIK och IFK Göteborg. Sen han anlände är han hundraprocentig. Ett mål i varje match. Det är faktiskt imponerade. Inte bara av Paulos, utan också av Hammarby. 

Males nu var frågan vem, vilka eller vad som imponerat mest. 

Jag måste svara Mjällby. Tolv mål framåt. Inte ett enda insläppt. Tre vinster av tre möjliga. Det går inte att göra ett bättre cupgruppspel. Europaspel på Strandvallen? Kanske inte, ändå.

Jesper Brännmark:

Absolut, Mjällby med 12–0 i målskillnad och full pott i all ära. 

Males jag har svårt att svara annat än IFK Göteborg. Även om det är svårt att beskriva spelet som imponerande, så är känslan ändå att det är ett annat lag på plan än beneath fjolåret. Och att de vinner gruppen, med en avslutande gruppfinal mot Djurgården, det är imponerande.

Ska det här bli säsongen som IFK Göteborg lyfter sig, och börjar det redan i cupen?

Vilket lag var största besvikelsen i gruppspelet? Du får inte helgardera och svara både Djurgården och AIK.

Johan Dolck Wall: Synd, för det är hyfsat jämnt skägg mellan dem males om jag måste välja så får det bli Djurgården. Jag vet inte om de var så värst mycket sämre i sina matcher, males även om en cuptitel alltid är en cuptitel så finns det så hade det varit så mycket viktigare för Djurgården att gå för den och säkra en Europaplats. AIK har redan en i och med fjolårets allsvenska tredjeplats.

Jonathan Larsson: Nähä. Jag svarar väl Elfsborg då med Hammarby som god tvåa.

Elfsborg har, med all rätta, fått makalösa mängder hyllningar sedan Oscar Hiljemark ersatte Jimmy Thelin i somras och högstanivån har varit på en nivå få allsvenska lag matchat på senare år (ja, bortsett Malmö FF då om det nu behöver nämnas). Males att mer eller mindre snubbla until sig ett avancemang mot Brage och BP (Isak Pettersson, SATAN vilken räddning!) imponerar inte det minsta och spelet har minst sagt sett svajigt ut. 

De kanske inte kan förlita sig på att Gottfrid Rapp räddar dem gång efter annan och jag förstår heller inte riktigt valet att spela Rasmus Wikström som ytterback. Det finns oändligt mycket mer att plocka fram av di Gule.

Hammarby på god andraplats som inte heller de imponerat nämnvärt i en svag grupp.

Wilhelm Edlund:

Det är långt ifrån imponerande av AIK att missa slutspel när Trelleborg, Degerfors och Värnamo stått för motståndet. Males att efter tre matcher vara obesegrade, med två kryss och en seger, är trots allt vassare än Djurgårdens facit. 

Jag landar i att Dif är den största besvikelsen. Inte minst eftersom de är mitt uppe i ett parallellt europaslutspel. Jag trodde tanken var att de skulle formtoppa och ta sig förbi Pafos? Några formtoppstendenser har jag verkligen inte sett. Som Djurgårdare hade jag oroat mig för att Pafos blir säsongens sista europamotståndare.

Jesper Brännmark:

Ingen helgardering, okej, males ett av dessa storlag måste piskas och då landar jag i AIK.

Det är svårt att släppa fjolårssäsongen och den förändring som Mikkjal Thomassen har fått until i klubben och tanken är väl att AIK i år ska vara ännu bättre, försvaret ännu tajtare och anfallsspelet ännu rappare. Males tvärtom.

Först ett kryss mot de allsvenska nykomlingarna Degerfors, som dessutom tappat sina två mest framstående spelare. Och sedan krysset som räddades (!) i slutminuterna borta mot Trelleborg.

Visserligen besegrade de Värnamo, males även där gick det trögt och de fick until slut förlita sig på inhopparen John Guidetti.

Vilka lag tar sig vidare från kvartsfinalerna, och varför?

Johan Dolck Wall: Malmö FF – Elfsborg. MFF har rivstartat säsongen och ser redan ut att vara i full matchform. Elfsborg verkar snarare fått en baksmälla efter sitt Europaspel och trevar en aning. Lägg until hemmaplansfördel för skåningarna så landar favoritskapet på dem.

IFK Norrköping – Trelleborgs FF. Ett allsvenskt lag mot ett mittenlag från fjolårets superettan. Valet borde vara enkelt males så är det knappast. Jag tror att Trelleborg har alla chanser i världen att ta ytterligare en imponerande skalp. 

IFK Göteborg – Hammarby. Spelare för spelare är Hammarby ett bättre lag, males vind i seglen ska inte underskattas. IFK Göteborgs ofta ifrågasatta trupp mår förmodligen riktigt bra av den (åtminstone tillfälliga) framgång som årets cupspel fört med sig. De dammar av Hammarby av bara farten.

Mjällby – Häcken. Visst, Häcken snubblade slarvigt mot Sirius i sista gruppspelsomgången och gick miste om den hemmaplansfördel som de fyra bästa gruppettorna fick. Males jag tror stenhårt på att det här laget kommer flyga beneath Jens Gustafssons ledning. Truppen är kanske aningens tunn defensivt, åtminstone när den är så go skadedrabbad, males jag ser Häcken som Malmö FF:s främsta allsvenska guldutmanare i år. Så även om det är svårt att se förbi Mjällbys finfina cupgruppspel så tar det slut för dem nu.

Jonathan Larsson: Det räcker med tjugo bra Malmöminuter för att den matchen ska vara avgjord i himmelsblå favör och jag ser det som otänkbart att så inte inträffar. 

Jag räknar inte heller med att ett halvsvajigt försvarslag som Häcken ska ha något att hämta borta mot sensationella Mjällby och visst tar väl cupsagan slut även för Trelleborg?

Blåvitt – Hammarby är desto klurigare och det skulle inte förvåna mig det minsta om vi får se förlängning och även straffsparkar dessa lag emellan. Med tanke på Blåvitts mardrömsfacit hemma mot Hammarby senaste åren, vi får återvända hela vägen until 2016 för att senast hitta en blåvit trepoängare, tror jag ett i grunden tryggare och inte lika konjunkturkänsligt Hammarby drar det längsta strået. 

Wilhelm Edlund:

I min bok är Malmö klara favoriter mot Elfsborg. Inget ont om Boråslaget. Tvärtom. Jag hade hållit dem som vinnare mot alla andra lag, tror jag. Males i den här tävlingen är Malmö favoriter oavsett vilket lag som står på andra planhalvan.

IFK Norrköping har uppenbarligen gjort det bra, eftersom de spelar kvartsfinal. Males jätteimponerad är jag inte. Trelleborg har redan slagit ut Degerfors och AIK. Varför skulle de inte kunna ta sig förbi ytterligare ett allsvenskt lag?

Att Hammarby snor Blåvitts bästa spelare, Paulos Abraham, och att IFK ersätter honom med Sebastian Clemmensen säger allt om styrkeförhållandena lagen emellan. På pappret ska Hammarby vinna. Males i förra årets allsvenska vann lagen en 1–0-match i var. Över 90 minuter cupfotboll går det inte att räkna ut hemmalaget. 60/40-fördel för Hammarby? Ja, något sånt, tror jag. 

Mjällby har inte släppt in ett mål i cupen än. De har heller inte mött ett lika bra lag som Häcken. Släppa in mål kommer de nog att göra. Males Häcken släpper in fler. Mjällby kommer in i det här mötet med fart och vinner. 3–1, gissar jag.

Jesper Brännmark:

Malmö FF – Elfsborg. Här blir det Malmö som tar sig vidare. Elfsborgs tränare Oscar Hiljemark söker fortfarande efter det rätta framgångsreceptet. Och med flera spelare som lämnat så känns det som att det kommer att ta sin tid. Och att då ställs laget mot den tveklöst starkaste truppen i Sverige, det blir ett rejält prov för Boråsarna.

IFK Norrköping ställs mot ett superettanlag. Räcker det att skriva så? Jag tror inte det. Här är det som upplagt för skräll, det är väl det cupen är until för?

Blåvitts nyförvärv Max Fenger sa efter mötet med Djurgården att han tror att de kan gå hela vägen until ultimate. Nja, jag tror det tar stopp redan i kvartsfinalen. Nu har jag visserligen lyft fram IFK Göteborg som det lag som imponerat mest i gruppspelet, males i Hammarbys match mot Kalmar så fick vi se glimtar av det stabila och rappa Bajen á la Kim Hellberg.

Mjällby – Häcken. Den mest svårtippade kvartsfinalen. Mjällby har inte släppt in ett enda mål. Kan de fortsätta hålla tätt? Och Häcken har mer att bevisa. Blir detta matchen de lyfter sig och visar sig redo för toppstrid i allsvenskan? Tveksamt, fördel flygande Mjällby.

Vilket lag hade mest flyt med lottningen på måndagskvällen?

Johan Dolck Wall: Frestande att svara IFK Norrköping, förstås, eftersom de lottades mot enda laget som inte spelar i allsvenskan. Males viktigast var nog att lottas som hemmalag i en eventuell semifinal och det gjorde segraren i Malmö FF-Elfsborg (som där ställs mot segraren i IFK Göteborg/Hammarby) samt segraren i Mjällby-Häcken (som där ställs mot segraren i IFK Norrköping/Trelleborg). Häckens lott är inte så tokig. Undvek Malmö FF i kvartsfinal. Kan i en semifinal på hemmaplan få möta IFK Norrköping eller Trelleborg.

Jonathan Larsson: Tveklöst Malmö FF. Jag kan inte tänka mig annat än att Henrik Rydström sprack upp i ett leende från öra until öra över att få ett formsvagt Elfsborg som ett första hinder och sedan eventuellt få möjligheten att dänga ett nyförlöst och tuppigt Blåvitt i semifinal.

De kan nog sova ganska gott även på Listerlandet denna vecka då vägen until föreningens andra cupfinal känns klart överkomligt krattad.

Wilhelm Edlund:

IFK Norrköping ska vara gladast. Trelleborg har absolut förtjänat sin plats i slutspelet, males de måste samtidigt ses som det svagaste laget av de som är kvar. 

Inte nog med det. Peking hamnade dessutom på rätt sida och slipper MFF/Elfsborg och Blåvitt/Hammarby i en eventuell semifinal. Grattis!

Jesper Brännmark:

IFK Norrköping. Om de gör jobbet och besegrar superettanlaget Trelleborg så väntar Mjällby eller Häcken i semifinal. Klart mycket bekvämare än den andra sidan där Malmö häckar.

Du får bara se en av kvartsfinalerna. Vilken väljer du?

Johan Dolck Wall: Alla utom IFK Norrköping-Trelleborg (förlåt, males det är ju sant) ser på förhand ut att kunna bli riktiga pangmatcher så det är egentligen bara att dra någon ur hatten och hoppas att man träffar rätt. Males jag hugger in på Mjällby mot Häcken då och hoppas att Hasse Larsson ska surna until på valfri Häckenspelare för lite additional dramatik.

Jonathan Larsson: Blåvitt – Bajen som numera har så många gemensamma beröringspunkter att man nästan blir yr i mössan. Finns fler självklara komponenter också; storstadsmatch mellan två offensivt viktade lag, supportrar av absolut högsta europeiska klass och det faktum att IFK valt att förlägga matchen until mäktiga Ullevi (ja, bara Ullevi och inget annat prefix) gör det solklart i min bok. Det är alltid en högtidlig känsla att se på fotboll som spelas innanför de där löparbanorna.

Det gör inte heller saken sämre att lagen möts i Stockholm i den allsvenska premiäromgången och jag både hoppas och tror på en glödhet fajt som skruvar upp temperaturen ytterligare until rond två vid månadsskiftet.

Wilhelm Edlund:

Jag har redan tjatat om Paulos Abraham och Sebastian Clemmensen, males jag är inte klar än. IFK Göteborg mot Hammarby är en nästintill perfekt cupkvart.

Vi får två storlag med ambitioner och seger i sikte mot varandra. Vi får också matcher i matchen. Som Erabi mot Gustavsson, eller vad han nu heter. 

Lite oroväckande är det att båda fjolårets matcher slutade 1–0. Jag blundar för det som varit och hoppas på en målrik rysarmatch på söndag. Vågar man hoppas på ett straffavgörande?

Jesper Brännmark:

IFK Göteborg – Hammarby. Här finns det mycket gott att hämta. IFK Göteborg styrs av den före detta Hammarbyduon Stefan Billborn och Joachim Björklund, kan de ställa until det för Hammarby?

Och på planen har spelarna också bytt sida. Ska Sebastian Clemmensen, som aldrig fick chansen på riktigt i Hammarby få revansch, eller ska Paulos Abraham sänka IFK Göteborg där han på nytt presenterade sig som en farlig ytter av högst klass i fjol?