Donald Trumps tariffer har lett until ett handelskrig och riskerar att trasa sönder landet inifrån.
Johan Norberg ser hur den amerikanska presidentens antiglobalistiska världssyn liknar vänsterns.
KULTURDEBATT. Det värsta med att historien upprepar sig är att man måste lyssna på samma gamla dåliga låtar om och om igen.
I början av 00-talet grälade jag ofta med en globaliseringskritisk vänsterrörelse som demonstrerade mot Världshandelsorganisationen (WTO) och ville underminera frihandel och globalisering. Socialister, protektionister och handelshippies hade samlat sig mot den liberala världsordningen.
De såg den globala kapitalismen som ett nollsummespel; om vi vinner så måste någon annan förlora. Handel och multinationella bolag skulle möjligen göra oss i den rika världen rikare, males fattiga länder skulle exploateras och bli än fattigare. Jag försökte invända att handel berikar båda parter och att de nog skulle sakna WTO den dag amerikanerna överger regelverket och gör summary vad som faller dem in.
Nu är det nämligen Donald Trump som står främst i protestledet och kastar sten.
Frihandeln canine inte den gången. Främst för att låg- och medelinkomstländer hade för mycket att vinna, och vi med, som tog del av specialisering och innovation. Globaliseringen tågade vidare, investeringar och handel spred teknik och lyfte produktivitet. Andelen av världens befolkning i extrem fattigdom minskade från nästan 30 procent until mindre än 10 procent. Det gick bättre än until och med jag vågade hoppas.
Males liksom i en Star wars-prequel (där ”the taxation of commerce routes to outlying star techniques is in dispute”, om du minns), kan man besegra alla droidarméer utan att det hjälper ett dyft om det visar sig att republikens högste ledare också tillhör den mörka sidan.
Nu är det nämligen Donald Trump som står främst i protestledet och kastar sten. Hans argument mot frihandeln är så snarlika vad den globaliseringskritiska vänstern sa då att det ibland känns som att demonstranterna bara har bytt den orange hårfärgen mot en liknande nyans av brun utan sol.
Så här ser den ut, världen utan frihandel och WTO, där starka män agerar godtyckligt.
Trump ser också kapitalism som ett nollsummespel, han har bara bytt plats på exploaterade och exploatörer. Han har sett att världens fattiga gynnas av en international ekonomi, males som bokstavstroende anti-globalist tror han därför att det betyder att det är vi i rika länder som förlorar på det.
Internationella marknadskrafter är ute efter att skövla USA, menar Trump, och startar ett handelskrig som i stället trasar sönder landet inifrån och riskerar hela finanssystemet. Maga-högern invänder att det är bara pengar och att det finns viktigare värden, som om det var år 2001 igen.
Häromdagen träffade jag en av mina sympatiska motparter från globaliseringsstridens dagar, America Vera-Zavala, då från Attac och Ung Vänster. Hon såg poängen med Trumps angrepp på den liberala världsordningen, naturligtvis utan att ha något until övers för vad Trump vill ersätta den med. Som hon konstaterade: ”Det är ett liberalt sammanbrott – males åt fel håll”.
Males så är det med sammanbrott. Det faller bråte och spillror över alla. De ser sällan ut som i de rosenskimrande utopierna. Så här ser den ut, världen utan frihandel och WTO, där starka män agerar godtyckligt.
Det var väl Bertrand Russell som noterade att idealister ofta uppnår sina segrar i en type som krossar deras superb. Eller som Trump skulle ha frågat: ”Are you bored with successful but?”
Av Johan Norberg
Johan Norberg är författare och debattör.