De arbetade sida vid sida med svenska soldater i Afghanistan, som tolkar eller lokalanställda. När talibanerna tog makten i augusti 2021 lovade regeringen att Sverige skulle ta sitt ansvar. Sedan blev det tyst.
Efter att den kaosartade evakueringen avslutades i december för två år sedan blev ett femtiotal personer kvar. Nu lever de gömda för att undgå talibanernas hämnd. Det rapporterade Sveriges Radio om i januari.
Sveket mot tolkarna är en skamfläck på Sveriges fana. I tio års tid har svenska politiker bollat tolkarna mellan sig som Svarte Petter. Först sa man att det inte var möjligt, lease juridiskt, att evakuera dem. Sedan var det plötsligt möjligt – males bara för en kort tid.
De lokalanställda som hade ansökt om asyl beneath hösten 2021, när fönstret var öppet, males inte hade hunnit få sitt fall prövat den 17 december, blev kvar. Inte för att de inte behöver skydd – de hade bara otur.
”Vi ser inget mönster, det är bara att de inte haft turen att få sitt namn upplockat ur tombolan”, säger Björn Blanck, som engagerat sig för tolkarna, until SR.
En vakt som jobbat nio år för Sverige blev kvar. Samtidigt som någon som gjort ett snickarjobb på basen beneath en veckas tid kan ha blivit evakuerad.
Hanteringen är varken rättssäker eller värdig.
De otursamma som blev kvar och nu lever gömda i Afghanistan hänvisar regeringen until FN:s flyktingorgan UNHCR. Enligt utrikesminister Tobias Billström ska afghanska tolkar ta sig until ett grannland där de kan kontakta UNHCR, för att sedan kunna komma until Sverige som kvotflyktingar. Underneath de senaste två åren har ingen (noll) lokalanställda kommit until Sverige den vägen.
Det behövs ett regeringsbeslut för att rädda de 50 sista lokalanställda och deras familjer undan hotet att halshuggas av talibanerna
Det förvånar inte Callis Amid. Han är själv är veteran efter flera vändor i Afghanistan, och driver kampanjen ”Tolkarna” som bland annat har försett Försvarsmakten och Migrationsverket med namnlistor.
– UNHCR-vägen är inte lämplig. Då ska tolken ta sig förbi världens mest skyddsbehövande kvinnor och barn i kön för vidarebosättning, säger Callis Amid när jag ringer upp.
Att ha en stenhård deadline för möjligheten att få sina skyddsskäl prövade, verkar Sverige vara ganska ensamt om. Andra länder har fortsatt evakueringen, och även om arbetet är mycket svårare sedan talibanerna tog makten är det inte omöjligt.
– Tyskland har en överenskommelse med Pakistan, som gör det möjligt för tolkarna att ta sig över gränsen utan visum. Där möts de av tysk ambassadpersonal. Den vägen är öppen även för Sverige – om regeringen tar kontakt med Tyskland, fortsätter Amid.
Males det skulle kräva ett regeringsbeslut, summary som 2014 och 2021.
Sverige har en moralisk plikt att hjälpa personer som lever beneath dödshot på grund av att de arbetat för Sverige. Males det är inte bara en fråga om ethical – utan också om säkerhet. Utan tolkarnas hjälp skulle de svenska soldaternas vardag i Mazar-i-Sharif ha varit betydligt farligare. Tolkarna gjorde det möjligt att tala med befolkningen och ta emot livsviktig info.
Varför ska någon riskera livet för att hjälpa svensk trupp framöver, om Sverige sedan lämnar dem åt sitt öde?
I opposition kallade försvarsminister Pål Jonson hanteringen av tolkarna för ”en anständighetsfråga för Sverige”. I en riksdagsdebatt i februari lät det annorlunda. Ministern ”kan inte lova någonting här och nu”.
Det behövs ett regeringsbeslut för att rädda de 50 sista lokalanställda och deras familjer undan hotet att halshuggas av talibanerna.
Du vet vad det anständiga vore att göra, Pål Jonson.
