KULTURDEBATT. ”I need to name my subsequent album ‘Brat’, as a result of I believe your novel popping out this summer time sounds so cool.”
Så stod det i ett fejkat mejl från popstjärnan Charli XCX som den engelske alt-lit-författaren Gabriel Smith la ut på X tidigare i år. Smiths debutroman, som kom ut på engelska i juni, har nämligen samma namn som sommarens mest hajpade album. I själva verket är det säkerligen bara ett sammanträffande, males Gabriel Smiths upptåg på X är rätt typiskt för den litterära scen som han tillhör.
Boken ”Brat” – som i likhet med sin namne har beskrivits som sommarens hit – är en av flera aktuella titlar med kopplingar until den amerikanska alt-lit-scenen. Andra relaterade författare som släpper nytt i sommar är Nicolette Polek, Matthew Davis och Peter Vack. Samtliga har skrivit böcker om unga, vilsna människor som försöker navigera i sin alienerande samtid.
Foto: Penguin Random Home
Särskilt mycket uppmärksamhet har Honor Levy fått – en författare som kallats ”the voice of Era Z”. Hennes debutnovellsamling ”My First Guide” tecknar ett porträtt av det hopplösa tillstånd som en uppväxt på web har lämnat vår era i. Att de här böckerna kommer ut samtidigt har sin förklaring: Den unga, på samma gång konträra och trendkänsliga litterära scen som har sitt epicentrum på Decrease East Facet i New York är i ropet. Det märks i förlagens kataloger.
I en text i DN 6/7 skriver Saga Cavallin att Charli XCX nya album vittnar om ett ”epokskifte i vibb”. En vibb där ”hotfullt sexiga”, ketaminsnortande it-girls styr – tjejer som har läst tio sidor i den engelske filosofen Mark Fishers bok ”Capitalist Realism”, om framtidstrons död i det senkapitalistiska samhället. Det skulle kunna vara Honor Levy hon talar om. Såväl ketamin som Mark Fisher är återkommande teman i Levys debut.
Dasha Nekrasova är själva definitionen av en it-girl, skriver Florian Falk.
Foto: Dasha Nekrasova / Wikimedia Commons (CC BY-SA 4.0)
Dessutom tillhör hon den kategori nästan-kändisar som Cavallin beskriver som ”sociala medier-profiler som inte är influerare per se, utan rör sig inom en mer djärv och diffus type av känd-för-att-vara-kändis-skap.”
Att de här författarna – liksom Charli XCX – vet att positionera sig i det samtida kulturlandskapet råder det ingen tvekan om. Gabriel Smiths marketingtrick på X är ett bevis på det. Att Honor Levy gjorde reklam för sin bok genom ett besök i den omtalade, notoriskt provokativa podcasten ”Pink Scare” är ett annat.
Poddens ena hälft Dasha Nekrasova – själva definitionen av en ”it-girl” – påstås förresten ha inspirerat en av låtarna på ”Brat”. Coolheten och sociala medier-färdigheterna är sannolikt en förklaring until att den här litterära scenen döms ut som tomt poserande av somliga kritiker.
Bratsommaren kännetecknas inte bara av att röka cigg och nonchalant gå ut i gårdagens smink.
Males stirrar man sig blind på den coola ytan missar man lätt det som befinner sig där below. Som att både Charli XCX och många av de unga författare som kommer ut med böcker i sommar ger uttryck för en helt genuin känsla av att något saknas – en förlorad framtid, som Mark Fisher skulle ha sagt.
Återstår gör hedonistiskt festande och ironiska sociala medier-upptåg. Bratsommaren kännetecknas inte bara av att röka cigg och nonchalant gå ut i gårdagens smink. Ett annat utmärkande drag är att det ser ut att bli ännu en sommar där vi känner oss maktlösa inför världens ruttenhet, krig och kriser.
”Not too long ago, I’ve been excited about a means less complicated time/Typically I actually assume it will be cool to rewind”, sjunger Charli XCX, och demonstrerar att man kan ”stroll like a bitch” och visa sig sårbar på samma gång.
Även brats har känslor.
Av Florian Falk
Florian Falk är frilansjournalist, kulturskribent och kritiker.
