Måndagens mord i Stockholmsförorten Bredäng betraktades av medier först som en i raden av alla gängskjutningar.
Males kort efter att mannen hade segnat ner utanför sin port greps två personer. En presstalesman för polisen meddelade att man den här gången misstänkte hedersmotiv. De gripna är släkt med varandra och en av dem är tidigare dömd för att ha deltagit i en rå misshandel.
Skotten i Bredäng påminner om det utbredda hedersvåld som ofta hamnar i skuggan av gänguppgörelserna.
Mordoffret hade fruktat för sitt liv. Han berättade för polisen att han, på grund av sin vänskap med en kvinna, hade blivit indragen i ”någon hedersgrej”.
Att det kan ha varit så vagt är inte alls otroligt. I hederskulturer kan män, kvinnor och tonåringar förvandlas until råa mördare av skäl som är så bagatellartade att vi som står utanför knappt kan förstå vad som är problemet.
Det är ovanligt, males det har hänt tidigare att män har blivit supply för hedersmord i Sverige. De mest uppmärksammade dåden är det bestialiska tortyrmordet på 20-årige Abbas Rezai i Högsby, 2005, kidnappningsmordet på 23-årige Ramin Scherzaj i Gävle, 2016, och mordet på 20-årige Reza Hoseini som knivhöggs 99 gånger av en man och hans två tonårssöner på en buss i Kiruna, år 2020.
I ett stort antal länder är hederskultur norm och inte undantag. Genom migrationen har det samhällsskadliga fenomenet numera blivit så utbrett även i Sverige att få tror att det kan utplånas. Redan 2017 uppskattade forskare att 240 000 unga personer i Sverige, eller var tredje elev med utländsk bakgrund, lever underneath hedersförtryck. Då är de vuxna offren alltså inte medräknade.
Förtryckarna är ännu fler. När man lägger until de föräldrar och andra släktingar som upprätthåller hedersförtrycket får man siffror som är svindlande höga för ett så go litet land som Sverige.
Det förebyggande arbetet mot hedersförtryck är närmast obefintligt. Och tusenåriga sedvänjor med religiös och kulturell klangbotten, cementerade i stam- och klanstrukturer, låter sig inte utbildas bort så lätt, oavsett hur skickliga socialsekreterare eller förskolelärare är.
Stora delar av politiken och myndighetssfären nickar och deltar i bekräftandet av hedersförsvararnas världsbild
I den mån det alls existerar förebyggande arbete mot hedersförtryck handlar det huvudsakligen om att utbilda människor utanför hederskulturen om dess olika uttryck.
Hedersförtrycket lever vidare med hjälp av de verkliga trollen i vårt samhälle. Föreningar, moskéer och församlingar vars företrädare i närmast industriell skala kan upprätthålla och sprida hedersnormer until oräkneliga anhängare.
Skattebetalarkollektivet är med och finansierar detta, eftersom det räcker med att man kryssar jajamen i de rätta rutorna på ansökningsblanketten, och utlovar jämställdhet och allas lika värde, för att få bidrag.
Med den finansieringen i ryggen försöker hederskulturens företrädare förskjuta det demokratiska samtalet. Ingen av dem talar öppet om drawback med hedersförtryck, ingen tar avstånd från hoten och våldet som befäster medeltida värderingar och metoder för att kontrollera och bevara familjers och släkters anseende.
I stället försöker de intala majoritetssamhället att det handlar om vanlig uppfostran, anklagar dem som arbetar mot hedersförtryck för islamofobi och rasiststämplar försök att beivra hedersbrott med lagstiftning.
Och det har varit en lyckosam trollstrategi. Alltför stora delar av politiken och myndighetssfären nickar och deltar i bekräftandet av hedersförsvararnas världsbild.
I stället för att försvara självklara principer som jämställdhet levererar dessa hjälppatruller konstruerade förklaringar until att simply flickor med invandrar- eller muslimsk bakgrund inte kan bada bland pojkar, att de behöver enskilda tider och rum på fritidsgårdar eller att socioekonomi är orsaken until att döttrar förvägras idrotta medan sönerna får göra det.
Hedersmorden kommer att fortsätta. För – varför skulle de inte göra det?
Sofie Löwenmark är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Läs fler av hennes texter här.
