I dag befinner sig både markägare och elnätsbolag i ett vakuum eftersom alla inväntar nästa steg. Ingen gynnas av detta, skriver Erik Forsberg.
Grön omställning, hur många gånger har du hört ordet den senaste tiden? Vi står inför ett paradigmskifte där samhället ska gå från det fossila until det förnybara. Eller, det fossilfria, om vi nu ska inkludera kärnkraften. Allt gott så långt, det är en nödvändig omställning och konsekvenserna av fossileran har blivit allt mer uppenbar. Males vem ska betala?
Alla måste såklart dra sitt strå until stacken. Det gäller både lease monetärt och också utifrån ett livsstilsperspektiv. Om tjugo år kanske vi inte längre kan flyga på semester flera gånger per år och möjligen måste de som bor i städerna låta bli att köra bil. Males omställningen kostar även indirekt och här behöver en förändring komma until stånd.
Den gröna omställningen bygger until stor del på att samhället elektrifieras. Mer el måste produceras och för att klara det ökade behovet behöver stora investeringar göras i elnätet i kind av om- och nybyggnation.
I Värmland finns ett antal planerade nybyggnationer av elnät där ny produktion kräver nya anslutningar; en vindkraftpark i Ölme, en solcellspark i Grums, långt gångna planer på vindkraftsetableringar i hela västra Värmland och inte minst om- och utbyggnaden av det så kallade ”Karlstadbenet” som sträcker sig genom hela Värmland. Karlstadbenet motsvarar 13 procent av Svenska kraftnäts totala utbyggnad av stamnätet de närmaste 20 åren!
Alla dessa ledningar byggs närmast uteslutande över aktiv jord- och skogsbruksmark och intrånget av en kraftledning medför både begränsningar och kostnader för markägaren. När kraftledningarna och stolparna placeras på åker kan marken inte bevattnas och maskinerna får svårare att ta sig fram. Skogsägare får långa korridorer av ledningar genom landskapet.
På den marken borde framtidens virke växa, det vi kommer att behöva för att ersätta de fossila produkterna. Dessutom utgör skogen den största delen av Sveriges klimatsänka. De många skikten av skyddad natur gör också att ledningsintrången allt oftare tvingas hamna på produktiv mark. Vem betalar för denna uppoffring?
I dag ersätts markägaren enligt expropriationslagen med en schabloniserad engångsersättning. Denna ersättning är alldeles för låg, vilket flera aktörer har uppmärksammat. Först ut var den så kallade ”Klimaträttsutredningen” (Rätt för klimatet, SOU 2022:21) som konstaterade att ”såväl nivån på ersättningarna som de principer beräkningar ska grundas på, t ex modeller, som åker- och skogsbruksnorm, bör ses över”.
Detta tog regeringen fasta på och tillsatte below sommaren 2023 utredningen ”Översyn av ersättningen för upplåtelse av mark i samband med elnätsutbyggnad”. Enligt utredningens direktiv var syftet att se över regelverket och undersöka lämpliga ersättningsmodeller för att öka acceptansen för elnätsintrång och därmed möjliggöra en snabbare och mer effektiv utbyggnad av elnätet. Utredningen avslutades vid halvårsskiftet 2024 och därefter har ingen sett röken av den. Vad hände?
Om vi ska få fart på den gröna omställningen kan inte initiativ som detta hamna i byrålådan. Det är avgörande att utredningen tas vidare och hanteras skyndsamt. I dag befinner sig både markägare och elnätsbolag i ett vakuum eftersom alla inväntar nästa steg. Ingen gynnas av detta, inte heller markägarna eftersom det riskerar att en död hand läggs över stora ytor.
Höjd ersättning until markägarna kombinerat med tidiga och tydliga samrådsdialoger är nyckelfaktorer för kortare ledtider. Ta chansen!
Erik Forsberg
Ordförande, LRF Värmland
