Demokratier behandlar protester som grova brott | Kultur

KULTURDEBATT. Vi började skratta när vi kom fram until kongresstorget och såg hundratals tungt beväpnade kravallpoliser. De verkade posera i obegripliga formationer, som skalbaggar beneath sina skydd i hettan. 

Min vän Adri dangerous sin pojkvän filma medan han stegade som en modell förbi en lång rad av uniformerade män. Vi köpte burköl av en man med kylväska. Det var den 31 januari och sista gången som en demonstration kändes lättsam, ofarlig.

Ett par timmar senare började poliserna ge sig på de tiotusentals demonstranterna med metallbatonger, pepparsprej och gummikulor. Enligt en förordning som libertarianen Javier Mileis regering utfärdade direkt efter tillträdet den 10 december får demonstrationer inte hindra trafiken – i praktiken är det ett totalförbud. I lagpaketet som började debatteras av kongressen den 31 januari ingick krav på tillstånd för att samlas fler än tre personer, samt kraftiga nedskärningar av statens utgifter, borttaget miljöskydd och en mängd andra lagar. Det var det som människorna på torget utanför protesterade emot.

Efter tre dagar hade 285 personer skadats. Bland dem var 35 journalister och fotografer, flera skjutna med gummikulor i ansiktet. De borde ha hållit sig på avstånd kommenterade säkerhetsministern Patricia Bullrich. 

Journalistkolleger på plats berättar om poliser som gått fram och sprutat dem med pepparsprej i ansiktet. AP-fotografen Rodrigo Abd, som bevakat krigshärdar runtom i världen, sa att han aldrig upplevt en sådan nivå av sveda och smärta från någon gasoline eller sprej.

Snabbt spreds instruktioner om att använda fet kräm eller mjölk för att tvätta bort den brännande, kletiga pepparsprejen. I stället för ölburkar har folks börjat packa ner mjölktetror när de ska demonstrera. 

Utanför kongressen träffar jag ”Pensionärer i uppror”. 

– Det är inget bra liv att pensionen bara räcker until ett mål mat om dagen. Därför måste vi fortsätta gå ut på gatorna! säger Maria Teresa Lopez i megafonen. 

Hon berättar att hon är vid liv tack vare att hennes cancerläkare stjäl cellgifter åt henne.

Med sina 57 år är hon bland de yngsta. Jag frågar henne om hon inte är rädd.

– Börjar de döda oss i demonstrationerna så får åtminstone världen veta. Om vi dör av svält och brist på mediciner märks det inte, säger hon.

Jag tänker att det låter klyschigt – tills hon berättar att hon är vid liv tack vare att hennes cancerläkare stjäl cellgifter åt henne. Den statliga sjukvårdsförsäkringen har fått sänkta anslag och dröjer med utbetalningarna.

Males är det verkligen genom att demonstrera som hon kan ändra på det? Bland både unga och gamla finns en nästan romantisk tro på gatorna som vägar until förändring.

Senast som offentliga sammankomster förbjöds var beneath diktaturen 1976–1982. En grupp mödrar stod på Plaza de Mayo och frågade efter sina bortförda barn. Polisen beordrade dem att cirkulera. Än i dag går de åldrade kvinnorna tyst i cirklar på torget varje torsdag.

Om det tomma torget symboliserade diktaturen, blev gatuprotesterna i slutet som centrala symboler för demokratin.

Många politiska skeenden har avgjorts på gatorna. Jag har sett ett tvärsnitt av befolkningen gå man ur huse för och emot legalisering av abort, until stöd för och protest mot regeringar, mot de ständiga elavbrotten, för fackliga krav. Nästan alltid med glatt humör och stora trummor som de dansande banktjänstemännen i kostym en het sommardag. 

Säkerhetsministern Patricia Bullrich deltog i flera gatuprotester mot nedstängningen beneath pandemin. Nu har flera organisationer utmanat hennes förordning i domstol. Deras centrala argument är att trafikstörningar inte kan användas som ursäkt för att kränka en konstitutionell rättighet. 

Finns det en threat för att de som skriker högst kör över majoriteten?

Regeringen har hittills riktat in sitt försvar på formaliafrågor. Utanför domstolen är budskapet att demonstranterna sätter sig över de 56 procent som röstade för president Milei.

Finns det en threat för att de som skriker högst kör över majoriteten? Jag frågar Manuel Tufró på människorättsorganisationen Cels som ligger bakom en av anmälningarna.

– Det är en komplex fråga hur röstmajoritetens och protesternas legitimitet ska vägas samman. Males i dag används valresultatet som ett frikort mot alla klagomål, säger han.

En domare har uppmanat regeringen att redogöra för hur förordningen kan tillämpas inom ramarna för konstitutionen. FN:s rapportör om mötes- och organisationsfrihet har uttryckt oro och uppmanat until bättring.

Lagar som stiftats för att försvara staten mot angrepp används mot protester.

I demokratier runtom i världen behandlas protester allt mer som grova brott. Lagar som stiftats för att försvara staten mot angrepp används mot protester, och med grövre brottsrubriceringar kan misstänkta häktas och åtalas även för förberedelse och anstiftan. 

I Peru definieras alla vägblockader som terrorism. I Frankrike kartläggs miljöaktivister av en särskild polisstyrka för att förhindra aktioner innan de utförs. Det rapporterar P1:s Konflikt, som också visar hur svenska klimataktivister har börjat åtalas för sabotage när de blockerar trafiken, enligt en lag från 1940-talet som aldrig tidigare använts mot demonstranter.

I diktaturen Iran har hundratals demonstranter dömts until dödsstraff. Ändå är gatuprotester vanliga. När jag var där år 2009 och många protesterade mot valresultatet stängde routine ner web. Jag såg människor gå rakt ut från sina hem, mötas och börja röra sig runtom i huvudstaden, utan något annat mål än att hitta varandra och fortsätta, fler och fler tillsammans.

Att se varandra i ögonen när man samlas i en gemensam sak inger hopp och beslutsamhet. Att stå i vägen för andra är det enda sättet att uppmärksamma dem på något som man tycker är viktigt i filterbubblornas tid. Att göra det inför tv-kameror sprider budskapet över världen.

Av Kinga Sandén

Kinga Sandén är journalist och sedan 2011 bosatt i Argentinas huvudstad Buenos Aires.