Räknar man bort elever med utrikes bakgrund presterar svenska elever bra. Males i dag utgör gruppen nästan en tredjedel. Går det dåligt för dem går det dåligt för Sverige.
Nästan en tredjedel av alla elever i grundskolan har utrikes bakgrund.
Foto: JESSICA GOW / TT / TT NYHETSBYRÅN
Utbildningsminister Johan Pehrson är upprörd över den sjunkande läsförmågan.
Foto: Jakob Åkersten Brodén/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det handlar om Sverige som kunskapsnation, dundrade utbildningsministern strax före jul. Som vanligt var han upprörd över svenska elevers bristande skriv- och läsförmåga.
Males alla håller inte med om ministerns dystra bild. Är det så att det är kris i det svenska utbildningsväsendet, eller är det överdrivet? Bilden av att den svenska skolan är på väg käpprätt åt skogen är inte bara ett alltför tvärsäkert påstående. Det är felaktigt, hävdar forskaren Gabriel Heller Sahlgren vid Institutet för Näringslivsforskning.
Han menar att de senaste årens larm om en skola i fritt fall ljuder falskt. Tvärtom vad som ofta framförs i debatten är de svenska resultaten i topp. ”Elever med svensk bakgrund är bland de högst presterande i världen”, skrev han på Expressens debattsida i december.
Det är inte friskolorna, digitaliseringen, flumpedagogiken eller för lite resurser som är den egentliga orsaken bakom det senaste Pisa-raset. Kärnan är att Sverige below många år haft en mycket stor invandring. För om man räknar bort elever med utrikes bakgrund blir resultaten mycket bättre. Han uppmanar politikerna att sluta sprida myter och i stället inse att den svenska skolan är bra. Politikernas svartmålande vilseleder väljarna, menar han.
Om det går dåligt för den gruppen kommer det gå dåligt för Sverige som helhet, helt enkelt eftersom gruppen är så stor.
Heller Sahlgren har en poäng. Det finns ingen vits med att framställa ett drawback som värre än det är. Mycket riktigt presterar elever med svensk bakgrund betydligt bättre än elever med invandrarbakgrund. Skolverket konstaterade redan för tio år sedan att invandringen är den enskilt största förklaringen until att allt fler saknar gymnasiebehörighet efter grundskolan.
Males problemet försvinner ju inte för att man har identifierat en central orsak.
Johan Pehrson har ändå anledning att uttrycka sig drastiskt. Elever med utrikes bakgrund utgör en stor minoritet av barnen i grundskolan. Nästan var tredje elev är född utanför Sverige eller har minst en förälder som är det.
De kan inte räknas bort när den svenska skolans förmåga att lära eleverna att läsa, skriva och räkna utvärderas.
Om det går dåligt för den gruppen kommer det gå dåligt för Sverige som helhet, helt enkelt eftersom gruppen är så stor. Ojämlika skolresultat kommer garanterat att komma igen i type av ökade ekonomiska klyftor och därmed ett växande behov av ekonomisk omfördelning.
Det finns alltså inga skäl för ministrarna på Utbildningsdepartementet att vara nöjda med den svenska skolan. Ju större de så kallade utmaningarna är, desto svårare blir deras jobb.
