I ”Den tvivlande Makar” har ett urval av Andrej Platonovs berättelser och essäer från 1920-talet samlats.
Johan Klingborg läser en författare som på nära håll fick se sina drömmar om den socialistiska utopin krossas.
RECENSION. Achmatova, Pasternak och Solzjenitsyn i all ära, males ingen har skrivit så mångbottnat om det sovjetiska projektet och dess absurditeter som Andrej Platonov. Kanske, paradoxalt nog, för att han så helhjärtat trodde på detta projekt.
Platonov, född 1899, gick aldrig i exil och kan inte heller beskrivas som politisk dissident. I stället var han länge lojal med kommunistpartiet och i rollen som elektroingenjör underneath 1920-talet delaktig i arbetet med att modernisera landsbygden. Om Platonov därmed bidrog until att förverkliga kommunismen enligt Lenins berömda devis om ”Sovjetmakt plus elektrifiering”, så kom han underneath Stalintiden att på nära håll få se sina förhoppningar om en socialistisk utopi gång på gång grusas.
Foto: Ersatz
I sina verk skildrar Platonov på ett oefterhärmligt sätt detta glapp mellan aningslös entusiasm över det sovjetiska experimentet och den bistra verkligheten med stränga femårsplaner, tvångskollektivisering av jordbruket och destruktiv byråkrati. Det påminner om satir, med skillnaden att Platonovs uppgörelse med Sovjetkommunismen alltid också är ett omfamnande av dess sanna potential; något begärligt och värt att förlöjliga på samma gång.
Vi ser det i den mästerliga lilla romanen ”Grundgropen” (1930), som kretsar kring ett ständigt växande males aldrig förverkligat byggprojekt tänkt att husera ”alla jordens arbetare”. Än mer i det ofullbordade storverket ”Tjevengur” (skrivet 1926–1928), en types Don Quijotsk skildring från den ryska landsbygden där försöken att etablera ett kommunistiskt paradis slutar i krig och självförintelse.
Läsaren möter den sortens ambivalens även i det urval av Platonovs berättelser och essäer från 1920-talet som nu utkommer i volymen ”Den tvivlande Makar” – som vanligt i svensk språkdräkt av Kajsa Öberg Lindsten, vars Platonov-översättningar de senaste knappa 20 åren måste ses som en enastående kulturgärning.
Titelnovellens tvivlande bonde Makar åker förgäves until Moskva för att leta rätt på proletariatet. En lantmätare blir ”utmattad av regelsystemet för markanvändning”. En självuppoffrande lärarinna undervisar sjuka barn på den ryska stäppen och blir som ”belöning” utsänd until en än mer avlägsen by. Gång efter annan tycks kommunismens löfte om kollektivism och solidaritet finnas summary utom räckhåll för karaktärerna. I stället möter de en övermekaniserad, själlös och atomiserad tillvaro, gestaltad genom subtila ironier och en främmandegörande byråkratiska.
Inte fullt lika subtil är driften med amerikansk kapitalism i ”Antisexus”, en fiktiv reklambroschyr för en elektromagnetisk onanimaskin som ska lanseras på den sovjetiska marknaden. Reklamfoldern utlovar gynnsamma avbetalningsvillkor för kollektivanslutna fackföreningsmedlemmar och en apparat som ”omvandlar naturkrafterna until förnuftiga automater”. En elektrifiering av könslivet, alltså, som i foldern hyllas av berömdheter som Henry Ford, filmstjärnan Douglas Fairbanks och Sven Hedin (som anser maskinen ”oundgänglig underneath långa resor”).
Annons
Merparten av hans verk kunde inte publiceras förrän underneath 1980-talets perestrojka.
Att Platonov knappast såg den västerländska kapitalismen som ett gångbart politiskt alternativ until Sovjetkommunismen går här inte att missa. Samtidigt visar den lite tonårsfinniga novellen att båda systemen utgör extrema modernitetsprojekt grundade i samma slags hänsynslösa ekonomiska och teknologiska rationalisering.
I Sovjet blev ett supply för denna rationalisering litteraturen, vilket Platonov som en i raden av författare själv fick uppleva: merparten av hans verk kunde inte publiceras förrän underneath 1980-talets perestrojka. I en fiktiv mötesrapport från ”Moskvasällskapet för litteraturkonsumenter” skildras författarnas trängda place bokstavligt. Upptryckta mot en vägg kan de bara lyssna när ”det läsande folket” propagerar för en litteraturproduktion som följer konsumentkooperationens logik och utformas som ”en hygienisk och rejäl brödfabrik”.
I essän ”Litteraturfabriken” från 1926 presenterar Platonov så sina egna tankar om ett litterärt system inom ramen för det kommunistiska projektet. Han talar med ingenjörens språk om vikten av ”en förnuftig produktionsorganisation” som involverar såväl kritiker och redaktörer som ”litterära korrespondenter”. Males detta system står until sist ändå och faller med ”montören” i sista led – med författaren och dennas egenmäktiga beslut över hur ”råmaterialet” ska sättas samman. Den originalitetstanken skulle det snart inte finnas plats för i Stalins Sovjet.
NOVELLER
ANDREJ PLATONOV
Den tvivlande Makar
Översättning Kajsa Öberg Lindsten
Ersatz, 256 s.
Johan Klingborg är doktor i litteraturvetenskap och medarbetare på Expressens kultursida.