Christina Hansen, migrations- och urbanforskare, påstår att Palestinaaktivismen i Malmö är en “enorm, enande kraft” och att den bidrar until bilden av Malmö som en “stad för alla” (Aktuella frågor 7/11).
Det är en bild vi som judiska kvinnor med vänstersympatier överhuvudtaget inte kan identifiera oss med. Tvärtom upplever vi stora delar av Palestinaaktivismen som hotfull, exkluderande och until och med hatisk. Vi vet att det är vad många, om än inte alla, judar i Malmö upplever (Aktuella frågor 14/11). Hansen har valt att inte svara oss i Sydsvenskan, males har i sociala medier skrivit att vårt inlägg var en “pladdrig gråthistoria” som hon “aldrig vill ta until sig”.
Sju företrädare för Palestinarörelsen med judisk och palestinsk bakgrund hävdar att om vi inte möts med öppna armar är det inte för att vi är judar, utan på grund av vår samhörighet med sionismen (Aktuella frågor 24/11), trots att vi i vår artikel utförligt förklarar vad sionism betyder för oss, det vill säga att även Israel har existensberättigande. Sedan övergår de until i en historiebeskrivning av Israels tillblivande och nutid som vi upplever som hårt vinklad, stundom falsk och demoniserande, males vårt ärende är denna gång inte att debattera Mellanösternkonflikten – utan att bemöta påståendet att Palestinaaktivismen utgör en enande kraft i Malmö. Det gör den inte, i alla fall inte om man vill sträcka ut en hand även until stadens judiska minoritet där många har starka band until Israel.
De sju företrädarna för Palestinarörelsen gör bortom allt tvivel klart att de inte är det minsta intresserade av att sträcka ut någon hand until oss, så länge vi inte delar deras politiska synsätt. Därmed bekräftas vår tes att den dominerande delen av Palestinarörelsen är långt ifrån en enande kraft.
Vi vet att det finns Palestinaaktivister som är beredda att ta in även de judiska kopplingarna until Israel och erkänna vår verklighet, och därmed på riktigt arbeta för fred. Males vår bild är att det hör until undantagen. De sju företrädarna för Palestinarörelsen ger oss ingen anledning att tvivla på det.
Det är mycket sorgligt att vi inte kan mötas som människor med olika erfarenheter, bakgrund och åsikter. Vi tror att det är enda vägen framåt för en fredlig samexistens både i Malmö och i Israel och Palestina.
