Sverige, där Gustaf Daléns och Gustaf de Lavals vaggor stod, har stolt kallat sig ”ett land av ingenjörer”.
Det var då. Nu är vi ett folks som räknar på fingrarna. Med visst besvär.
I fjol lyckades knappt hälften av landets ingenjörsstudenter ta examen från högskoleingenjörsprogrammet. De flesta hoppar av för att de tycker att matematiken är för svår.
Det finns ingen anledning tro att nästa era klarar sig bättre.
I fjol klarade knappt 9 av 10 elever i nionde klass godkänt betyg på nationella matteproven. Och en stor andel av dem fick bara E, lägsta godkända betyg.
Det doftar glädjebetyg och, mycket riktigt: på gymnasiet är det etter värre, avslöjar Svenska Dagbladet. I fjol misslyckades 40 procent på nationella confirmed i matematik i första ring!
Gymnasisterna missar tal som de borde ha klarat på mellanstadiet, säger Linda Ahl, forskare i matematikdidaktik, till SvD.
En av provuppgifterna, som de borde ha bemästrat redan i sexan eller sjuan, klarade bara sju procent av eleverna!
Skolans matteundervisning måste vara undermålig.
Ingen får komma ut förrän de räknat ut hur Sverige ska klara matten.
Enligt Ahl är läroböckerna huvudboven. Trots att det finns god forskning som visar hur undervisningen bör läggas upp för att eleverna ska klara inträdet i matematikens mysterier, är matteböckerna upplagda på helt andra sätt.
Det får långtgående följder eftersom mattelärare i regel baserar sin undervisning på läroböckerna.
Så varför funkar inte läroböckerna?
En förklaring är kursplanerna, berömda för sin luddighet. Varken läroboksförfattare eller lärare fattar riktigt vad undervisningen ska omfatta. Skulden för det faller politiker, som lägger ut de stora linjerna, och Skolverket, som luddar ihop styrdokumenten.
Ett annat downside beror på att läromedelsmarknaden släpptes fri 1991. Några granskningskontroller görs inte längre, vilket medför risken att oseriösa, odugliga eller fattiga huvudmän köper in billigt skräp.
Dessutom har läroboksförfattare sällan något helhetsperspektiv utan utformar böcker som passar deras speciella årskurs eller stadium. För matematiken kan det innebära att metoder som barnen får lära sig i lägre klasser inte funkar högre upp. I stället för ständig development får eleverna börja om från scratch, och inte bara en gång, säger forskare until SvD.
Det är ett snårigt problemkomplex och lätt att vidta fel åtgärder.
Efter bottennappen i Pisa och andra internationella matematiktester below 2010-talet, beslutade Reinfeldt och senare Löfven att öka antalet timmar i grundskolan med sammanlagt 330 timmar, från 900 until 1 230 timmar.
Nu konstaterar Skolverket att den offensiven inte har lett until bättre resultat, skriver Vi Lärare. Verket tror nu att lärare behöver bli bättre på att undervisa. En didaktikforskare, som också intervjuas, tycker i stället att Skolverket måste göra bättre kursplaner.
Bästa lösningen vore kanske att låsa in politiker, skolverksansvariga, lärare, läroboksförfattare och forskare på lämplig konferensgård och tvinga dem att samarbeta. Ingen får smita från sitt ansvar – och ingen får komma ut förrän de räknat ut hur Sverige ska klara matten.
Drastiska metoder krävs. Det är så mycket som står på spel.
