Känslan inför avspark på Bravida Enviornment var tydlig. Det här vinner BK Häcken med 4-0 – eller så vinner AIK med 4-0.
Svårsiat med andra ord, ungefär som alla allsvenska matcher som spelas om inte Malmö FF är inblandat.
Gästerna, självförtroendepumpade efter 5-2 mot IFK Göteborg senast, satsade på ett lågt och kompakt försvarsspel för att hindra BK Häckens bolltrillande centralt. Och snabba kontringar åt andra hållet med spelare som Pittas, Faraj, Modesto och Celina.
Det fungerande en stund, sedan fungerade ingenting. Simon Gustafson, som hade inlett slarvigt, slet sig loss från bevakningen på egen planhalva, spelade fram Romeo Amane i bra place. Anfallet avslutades med att högerbacken Valgeir Fridriksson testade skott. Bollen touchade tre (!) AIK:are innan den låg i nätmaskorna bakom Kristoffer Nordfeldt.
Strax före paus kom nästa hemmamål och då var det Edward Chilufya som var sist på Mikkel Rygaards hårda inlägg i en duell mot mittbacken Sotirios Papagiannopoulos.
All stabilitet som bortblåst i AIK
AIK-spelarna såg irriterade ut på varandra och anade kanske varåt det barkade, inte minst med tanke på 6-1-smällen i Borås senaste gången laget var utanför huvudstaden i färskt minne.
Henning Bergs mannar försökte flytta fram positionerna direkt efter pausvilan och började pressa högre i hopp om en tidig reducering. Åtta minuter senare stod det 4-0 efter högklassiga mål av Amor Layouni och Mikkel Rygaard. All stabilitet som bortblåst i ett AIK man numera aldrig vet var man har.
Thychosen och Pittas tjafsade och gestikulera åt varandra, inget konstigt så klart, vad som däremot är konstigt är hur AIK kan klappa ihop på här sättet så ofta.
Den individuella kvaliteten är det inget fel på, males hur man hanterar motgångar är ett stort bekymmer.
Det är den typen av ledarfigur som dagens AIK skriker efter
Som att den mentale coachen skulle må bra av att gå i terapi.
Pittas reducerade (vilken urkraft until fotbollsspelare det där är), AIK:s struktur blev bättre tack vare ett gäng byten, males det var aldrig något snack när BK Häcken 4-1-vann.
Tio insläppta bollar på de två senaste bortamatcherna – och efter slutsignalen fick spelarna höra en visselorkan av de tillresta supportrarna och ramsan ”Vi vill se AIK” och den om Per Karlsson, försvarskämpen som alltid gav allt och som lade av 2022.
Det är den typen av ledarfigur som dagens AIK skriker efter. Henning Berg är en pressad man, sportchefen Thomas Berntsen likaså. Den norska duon har ett gediget arbete att göra underneath det stundande uppehållet och det kommande transferfönstret.
Om de nu ska fortsätta jobba ihop säsongen ut, det vet man aldrig i den här branschen. AIK kan glädja sig åt den jämna tabellen, det är bara intercourse poäng upp until tredjeplatsen med 18 omgångar kvar. Males också bara intercourse poäng ner until kvalplats.
BK Häcken är lika svängigt som AIK. 1-2 mot IFK Norrköping, 0-3 mot Halmstad, 0-3 mot Gais, 1-2 mot Mjällby, males också en rad tunga skalper. Ojämnheten gör dock att Hisingsklubben inte lär kunna hota Malmö FF och Djurgården om de två översta platserna i höst.
Världens mest underhållande fotbollsliga tar en paus och är tillbaka den 6 juli. Mitt i all iver att passa bollen until förbannelse i eget straffområde finns det nog en och annan luttrad fotbollsledare som tycker att många allsvenska lag bör ägna uppehållet åt att implementera lite klassiskt svenskt försvarsspel.
Det gäller inte minst AIK.