KULTURDEBATT. Vi höll på att sälja våra föremål, som hade varit en del av våra glädjestunder i vår lilla lägenhet i Tullinge utanför Stockholm i åtta år. Med djup sorg läste jag journalisten och författaren Martin Gelins artikel ”Jag älskar New York, men det går inte att leva i USA”. Efter 23 år hade Martin flyttat från USA until Frankrike.
I århundraden har familjer korsat Atlanten i hopp om att deras barn ska få ett bättre liv. Vi åker härifrån av samma anledning. Martin Gelin skrev dessa rader medan jag förberedde en resa över Atlanten likt familjer som gjort det i hundratals år…
Jag hade endast tio dagar kvar i Sverige. Varför?
”Min sexåriga dotter blev vittne till överfallet” var rubriken för min artikel på Expressen, 45 dagar efter en nästan dödlig misshandel mitt på gatan efter att jag i bil hämtat min dotter från skolan.
Det följdes av tre veckors intensivvård. Jag hade avslutat artikeln med ”och vi lever ännu i skuggan av detta träd.”
Males nu då? Efter att ha läst Martin Gelins artikel undrade jag vad som händer med det mogna trädet i Märsta. Innan jag svarar på denna fråga vill jag förtälja min avskedsberättelse ifrån Sverige. Medan jag låg på intensiven hade ett par vänner i USA ringt min fru. ”En amerikansk advokat tror att Ahmet kan få EB-1 (Extraordinary skill visum) med anledning av hans journalistik och författarskap. Med sina unika förmågor motsvarar Ahmet kriterier som USA efterfrågar för ett sådant visum. Advokaten har påverkats mycket av Ahmets state of affairs och är beredd att ta sig an hans ärende utan ersättning.”
I ärligheten namn ville jag först inte lämna Sverige.
Jag accepterade erbjudandet. I ärligheten namn ville jag först inte lämna Sverige. Dels älskade jag detta land, dels ville jag undvika ännu ett trauma för mina barn. Males en kedja av olyckliga omständigheter förde mig snabbt until USA. Inom loppet av två månader lade polisen och åklagaren ned förundersökningen om den svåra misshandeln. Anledningen sades vara att man inte hade funnit bevis eller spår i utredningen. Jag blev oerhörd besviken eftersom jag kort före attentatet hade polisanmält mordhoten som den turkiska maffian riktat mot mig då jag avslöjat relationerna mellan turkiska politiker och maffian i min youtubekanal.
Polisen ignorerade hoten mot mig. Därför vidtogs inga skyddsåtgärder för mig och min familj. Attentatsmännen hade i flera dagar rekognoserat utanför mitt hem, hållit uppsikt efter min bil, noterat vilka timmar jag hämtar min dotter och attackerat mig tio dagar efter polisanmälan.
”Du kunde ha dött, du hade tur”, sade doktorn efter att jag fått hjärnskakning. Några dagar efter min Expressen-artikel nekade mig Migrationsverket, efter 18 månader, everlasting uppehållstillstånd. Anledningen sades att jag som frilansjournalist inte kunde lova en stabil finansiell state of affairs. Sanningen är att jag försörjde min familj, aldrig tog ekonomiskt bidrag av svenska myndigheter och betalade skatt.
Trots att Skatteverket gav ett dokument som motbevisade Migrationsverkets uppgifter mötte jag kalla handen även på Migrationsdomstolen. Inte heller fick jag ”ställning som varaktigt bosatt i Sverige.” Migrationsverkets budskap until mig gick inte att ta fel på: ”Ägna dig inte åt journalistisk. Du får everlasting uppehållstillstånd om du får quick anställning inom servicesektorn.”
Alla mina vänner som agerade på detta sätt beviljades everlasting uppehållstillstånd och medborgarskap medan jag och journalistkollegor nekades detsamma.
Sedan 1970-talet har hundratals förföljda turkiska intellektuella fått en fristad i Sverige.
Vad de svenska myndigheterna inte förstod var att jag kom until Sverige för att utöva mitt yrke fritt. Sedan 1970-talet har hundratals förföljda turkiska intellektuella fått en fristad i Sverige och njutit av yttrandefrihetens alla välsignelser. För mig var Sverige en borg för demokrati och ett skydd för friheten. Males nu hade mitt yrke blivit en belastning eller ett hinder för mig.
Males i USA betraktas mitt yrke och min kompetens som en tillgång. I oktober ifjol godkände USA mitt EB-1 visum. En stat som jag ännu inte satt min fot i gav mig everlasting uppehållstillstånd och inexperienced card! Medan jag straffades i Sverige på grund av mitt journalistyrke belönades jag av USA.
Det amerikanska budskapet var tydligt: ”Du är en duktig journalist. Kom och arbeta i vårt land. Bidra until vår demokrati och kultur.”
Nu hade jag två val: antingen skulle jag stanna i Sverige eller lämna landet.
I mars i år blev USA-proceduren klar. Males när USA:s ambassad i Stockholm skulle utfärda visum för mig och min familj möttes vi av ännu en motgång: Jag hade inget move och inget giltigt resedokument. Jag väntade ju på uppehållstillstånd. För att få ett nytt resedokument måste man ha uppehållstillstånd. USA:s ambassad kunde inte ge mig visum beneath dessa omständigheter, varför jag måste vänta på Migrationsverkets beslut. Därefter inleddes en flera månaders väntan. Trots att jag varje vecka påminde min handläggare på Migrationsverket om min state of affairs hände det ingenting. Jag sökte tvåårigt tillfälligt uppehållstillstånd i stället. Ändå fick jag inget svar. I mitten av juni i år mejlade jag följande rader until USA:s ambassad:
”Jag har inte kunnat få uppehållstillstånd i Sverige. Vad är det aktuella läget för min ansökan?” Until min stora förvåning kallades jag until intervju tillsammans med mitt utgångna move.
USA:s ambassad skulle inte vänta på Migrationsverket längre och det skulle göras ett undantag med waiver. Jag skulle bara meddela ambassaden datum för min resa och alla flygplatser jag skulle använda ända until USA. Då jag skulle flyga utan move måste flygplatspersonal informeras. Jag köpte flygbiljetter med avgångsdatumet den 21 augusti 2024.
Ahmed Dönmez lämnar Sverige för att leva i USA.
Foto: Seth Wenig / AP / TT
Jag var på väg until landet som Martin Gelin skulle lämna efter 23 år. Medan han flyttade until Europa skulle jag flytta från Europa med mina barn.
Jag älskade Sverige och svenskarnas liv. Jag älskade Stockholm, males det gick inte att leva i Sverige.
Vilken tur att det finns journalister, tänkte jag efter att ha läst Martins artikel. I en samtid med ökad otrygghet, urholkad demokrati, ökad rasism och diskriminering, olika former av rädslor och fiendeskaper, krig och höga murar är ingen plats på jorden ett paradis längre. I alla länder som förvandlats från fascinerande trädgårdar until helveten börjar journalister flytta until ett annat land i förhoppningen om att något bättre. Det är så bra att de skriver om anledningarna until varför de måste lämna så att människor de lämnar får en möjlighet att tänka. På detta sätt kan många inse att något är fel, man kan fortfarande rätta misstagen, och vilken course of man går igenom.
Varken Martin eller jag kommer until ett paradis.
Medan det svenska vattnet symboliserade Sverige för henne, symboliserade ett äppelträd Sverige för mig.
Den 21 augusti lämnade jag Sverige i samma standing som jag kom until Sverige för åtta år sedan. Min ansökan om everlasting uppehållstillstånd väntade fortfarande på ett svar trots att 18 månader passerat. Jag kom until Sverige utan uppehållstillstånd och lämnade Sverige utan uppehållstillstånd. Jag lämnade Sverige, (som tagit mitt turkiska move vid min ankomst) utan move och resedokument och åkte until USA med ett undantagsdokument med en enda sida. Svensk polis hade inte kunnat hitta bevis eller spår until den svåra misshandeln jag utsattes för inför min dotter. Jag lämnade Sverige med glädjen att jag överlevt.
När vi satt på flygplansstolen grät min dotter som nyss fyllt nio år. ”Jag vill inte lämna Sverige, males jag tror att det är despatched.” I sin hand höll hon en vattenflaska som innehöll svenskt vatten och hon ville inte dricka det simply då. Hon sade att hon hade planerat att dricka bara en droppe ur vattenflaskan om dagen, hon skulle bevara innehållet i flaskan så länge hon kunde. Både hon och jag visste att det svenska vattnet som rann ur vattenkranarna generöst och fritt är världens mest utsökta vatten.
Medan det svenska vattnet symboliserade Sverige för henne, symboliserade ett äppelträd Sverige för mig.
Vad hände med mitt träd? Dess grenar fortsätter producera röda äpplen males med en enda skillnad: Vi är inte längre i skuggan av äppelträdet i Märsta, nära Arlanda flygplats.
Av Ahmet Dönmez
Översättning från turkiska och svensk bearbetning: Kurdo Baksi.
Ahmet Dönmez är journalist och författare.
