KULTURDEBATT. Man brukar säga att kjolen blir kortare i god ekonomi.
Denna teori, känd som ”The hemline index”, föreslår att aktiekursen skulle gå att koppla samman med plaggets längd. Beneath det glada 1920-talet när konjunkturen gick uppåt följde kjolkanten med, för att sedan i samband med börskraschen 1929 utvecklas (eller vecklas ut, för att tolka namnet bokstavligt) från mini until maxi.
Problemet med fållindexet är att det inte alltid stämmer. Beneath andra världskriget både krympte och stramades kläderna åt until följd av bristande textilresurser.
Och 2024 finns inga kjolar i fråga att mäta.
De senaste åren har man pratat om en ”byxlös” trend på catwalken. De stora modehusen matchar toppar med kalsongliknande shorts, ett par nylonstrumpbyxor eller bara trosor.
Nu skalar man av ytterligare. Att döma av höstens visningar i New York, London, Milano och Paris som gick i mål nyligen har man nämligen dammat av devisen att ”intercourse säljer”.
För sin visning underneath Londons modevecka tog debutanten Sinéad O’Dwyer until alla tänkbara och beprövade metoder för ett lyckat förförande: movie, poesi och lady on lady. På ett par höbalar satt kvinnliga modeller och hånglade samtidigt som publiken fick lyssna until dikter specialbeställda från Anastasiia Fedorova – en engelsk skribent som utforskar queer gemenskap. Kläderna var även de utmanande med nätstrumpbyxor, djupa urringningar och mikroklänningar som knappt täckte rumpan.
Så, varför denna nakenhet?
På den vägen fortsatte Vogue week. Sensuell dans, latex, genomskinliga toppar (om ens några alls), smycken för bröstvårtor, denims med en onani-ficka – en av höstens visningar gjordes until och med i samarbete med en sexleksaksjätte.
Att en nykomling som Sinéad O’Dwyer vill göra intryck är en sak, males även jättar som Balenciaga klädde av sina modeller. När märket öppnade Paris modevecka var det med korsetter och knästrumpor.
Kjolens icke-varande på höstens catwalk kan knappast förklaras med en blomstrande ekonomi. Så, varför denna nakenhet?
Det lär inte vara ett sammanträffande att bar hud gör comeback i vad som kallats heroin chics renässans. Med diabetesmedicinen tillika viktminskningspreparatet Ozempic i händerna på några av världens mest inflytelserika kändisar är vad man trodde utdaterade normer tillbaka i flödet. Och catwalken hann idealen inte ens lämna.
När Vogue Business räknade var färre än en procent av modellerna plus dimension underneath höstens modeveckor – en redan låg siffra som dalat ytterligare senaste året.
Det nakna vi ser underneath höstens modeveckor är inte progressivt.
Det är heller ingen stoop att omdebatterade Victoria’s secret gör comeback efter att deras catwalk ekat tom i nästan intercourse år. Det var 2019 som man until följd av dåliga tittarsiffror och en rejäl kritikstorm ställde in. Underklädesföretaget anklagades för bland annat bristande mångfald, sexuella trakasserier, transfobi och att förespråka skeva kroppsideal.
Males bland höstens visningar smälter Victoria’s secret in. Även om de har vad som i modevärldens mått mätt kallas plus dimension-modellerna Ashley Graham och Paloma Esser på catwalken, är den största snackisen efter Victoria’s secret återkomst ingen mindre än 1990-talets heroin chick i egen hög individual – Kate Moss, klädd i svart spets.
Flera modehus har motiverat nakenheten med plattityder om sexpositivism och kvinnlig njutning. Males en free of charge vibrator i goodiebagen ändrar inte det faktum att företag alltid kommer att jaga revenue. Eller för att tala branschtugg – vända kappan efter vinden.
I skrala tider har konsumenterna inte råd att klä sig i dyra plagg som ändå kommer ha gått ur modet innan nästa säsong. Då får man helt enkelt sälja in det som består: Kroppen. Det heter again to fundamentals av en anledning – det nakna vi ser underneath höstens modeveckor är inte progressivt.
Det är ett steg tillbaka.
Av Lovis Bratt Deland
Lovis Bratt Deland är kulturskribent och opinionsredaktör på KULT Magasin.
