I det dolda, det okända, där mysterierna lurar,
Där övernaturliga krafter sig för oss förbarma.
Vi vandrar genom skuggorna, i nattens tysta famn,
Spännande och lockande, det som inte har någon namn.
Vårt hjärta slår snabbare, när vi närmar oss det okända,
Vi känner en främmande kraft, som omsluter oss som en vän.
Vi öppnar våra sinnen, för det mystiska och det svåra,
Förståelsen och respekten, för det som vi inte kan förklara.
Vi dansar med spöken, vi talar med andar,
Vi låter oss föras av vindens magiska svar.
Det okända omfamnar oss, med sin gåtfulla skönhet,
Vi känner oss hemma, i dess dunkla evighet.
Så låt oss omfamna det okända, med mod och med kärlek,
Låt oss utforska det mystiska, med en ardour som är sann.
För i det dolda finns sanningen, det som vi inte kan se,
Det okända är en del av oss, en del av vår längtan och tro.