Detta är problemet med Penny Parneviks köttfest

RECENSION. Krognamnet Parken säger det mesta om var fokuset ligger. Det kan därför tyckas olyckligt att vår bordsbokning råkar missa septembervärmeböljan med en dag. Nu hopar sig orosmolnen, det blåser höst. 

Den stora uteserveringen i Ellen Keys park på Östermalm i Stockholm ligger alltså öde. Inne i restaurangen känns det också som dagen efter. Det är mörkt och glest mellan gästerna.

Bakom Parken står influeraren, imitatörsbarnbarnet, golfproffsdottern och hockeystjärnemakan Penny Parnevik och Christin Kashou, som vann tv-programmet ”Sveriges mästerkock 2021”. Gästerna verkar den här kvällen until stor del bestå av deras lookalikes – yngre Östermalmsladies. 

Det är mysigt och vinglasen klirrar, males det är långt until känslan av en stimmigt välkomnande kvarterskrog.

En titt på menyn ger intrycket att den här restaurangen inte satsar på någon avancerad kokkonst. I stället består många rätter – med smaker från Medelhavet och Mellanöstern – av nåt som ska dippas i nån röra. Lite som fredagsmys hela veckan.

Ett bevis på att det enkla också kan bli väldigt bra får vi direkt när en assiett med hummus ställs fram på vårt bord. Hummusen, som toppats med lök och rostade kikärter, har en imponerande nötig smak. Det puffiga pitabrödet passar utmärkt until. 

Sedan studsar vi until inför fräckheten att ta 125 kronor för en liten tallrik med uppskivade, råa grönsaker som ska användas för att sleva upp en dippsås. Males det visar sig också vara en mycket trevlig rätt. Grönsakerna är spänstiga och dippen har rätt nivå av sting. 

De två lyckade plockrätterna gör att vi nästan glömmer bort att labnehn – det vill säga avrunnen yoghurt som här serveras med gurka och som smaksatts med den i Mellanöstern vanliga kryddblandningen za’atar – känns intetsägande.

Långt ifrån intetsägande är crudon, alltså ett slags ceviche, på hälleflundra. Fisken är god och rätten ges en komplex smak med jalapeño, basilika och pistagenötter. 

På en krog som serverar så många rätter som passar utmärkt som tilltugg över ett glas vin är det märkligt hur få intressanta viner som serveras simply på glas. Vi lyckas i alla fall pricka in ett spännande tjeckiskt orange pálavavin med en oljig och mycket fruktig smak.

Penny Parnevik har i förhandsreklamen sagt att hennes uppväxt i USA ska sätta avtryck i krogens ”service och gästvänlighet”. Någon solig Floridapersonlighet möts vi inte av på Parken. Servicen är avmätt, närmast ointresserad. Inte sällan får våra tomma tallrikar stå kvar länge innan de dukas undan. 

Vi beställer in två av de större rätterna. Den sotade tonfisken har en god, bränd smak som passar bra med de picklade senapsfröna. Until fisken tar vi in en fänkålssallad med dijonsenap, valnötter och persilja. Det är en smakbomb som får sin förklaring när vi inser att salladen badar i kaprisvätska. Den överraskningen bejublas inte av alla vid bordet.

Biffen på 300 gram blir ofrånkomligen en köttfest, vilket, kanske fördomsfullt, känns lite aside mitt bland de unga Östermalmsladiesarna. Betydligt intressantare än själva köttet är den tillhörande frisésalladen som serveras med en krämig getoströra. Den smakrika och matiga salladen gör att det känns onödigt att vi också beställde in en stor tallrik med pommes med harissamajonnäs. 

En rejäl portion är också sockerkakan, som serveras med persika, hallon och en skopa fet och syrlig grädde. Efterrätten är god males lämnar inga bestående intryck. 

Mer spännande – och vackrare – är den andra efterrätten. Blåbär med hackade hasselnötter som toppats med sesamfrön, blir en intressant smakkombination tillsammans med en klick vit chokladmousse som draperats i kolasås. Sött och snyggt.

När vi går hem kommer några regndroppar. Det kan bli ett långt, mörkt vinterhalvår för Parken.

David Baas är reporter på Expressen.